Avtalsrörelsen 2020
Senast uppdaterad: 2023-10-09
Under avtalsrörelsen 2020 kommer arbetsgivarorganisationer och fackföreningar förhandla kollektivavtal som reglerar löner och arbetsvillkor för drygt 2,8 miljoner löntagare. På den här sidan har vi samlat länkar till sidor på ekonomifakta.se som är relaterade till dessa förhandlingar.
På grund av coronakrisen beslutade parterna inom industrin att skjuta upp sina förhandlingar till den 1 oktober samt att förlänga de nuvarande avtalen till den 31 oktober. Även övriga parterparter: på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: valde att göra samma sak och skjuta på sina förhandlingar. Målsättningen är att alla avtal ska vara klara till den sista december.
Den 31 oktober kom industrins parterparter: överens om ett nytt avtal som gäller från den 1 november 2020 till den 31 mars 2023 där det sista året är uppsägningsbart. MärketMärket: sätts till 5,4 procent under dessa 29 månader vilket innebär en årstakt på 2,23 procent.
Nedan hittar du länkar till artiklar och faktasidor på ekonomifakta.se som på olika sätt berör avtalsrörelsen, samt förklaringar till en del nyckelbegrepp.
Viktiga begrepp
Parter och kollektivavtal – I Sverige finns omkring 115 centrala parterparter: (55 arbetsgivarorganisationer och 60 fackföreningar) som tecknar cirka 700 kollektivavtalkollektivavtal:. I avtalsrörelsen 2020 ska omkring 500 av dessa omförhandlas.
Industriavtalet – Kom till 1997 för att stävja 1970- och 1980-talens okontrollerade löneökningar som ledde till en spiral av kostnadsökningar och förlorad internationell konkurrenskraftkonkurrenskraft:.
Märket – Genom Industriavtalet sätter industrins parterparter: ” märket ” för övriga branscher, vilket är den norm inom vilken övriga parterparter: på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: ska hålla sig. Skälet till att det just är industrin som är normerande är att den är utsatt för ett särskilt starkt internationellt konkurrenstryck.
Strejk och lockout – Efter ett kollektivavtalkollektivavtal: löpt ut upphör fredsplikten och det blir tillåtet att ta till stridsåtgärder som en påtryckning att få till ett nytt avtal. Fackföreningar har möjlighet att varsla om strejkstrejk: och arbetsgivarearbetsgivare: kan svara med lockoutlockout: (utestängning från arbetsplatsen). I Sverige är det relativt ovanligt med strejker (och ännu ovanligare med lockouter), men däremot vanligt med varsel om strejker .
Ingångslön – I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner utan lägstalönerna anges i kollektivavtalen. Vanligtvis brukar dessa kallas ingångslöner och ligger på omkring 22 000 kronor (2019). I avtalen finns även ofta lägre nivåer för extraarbetande ungdomar. Inom många avtalsområden har ingångslönerna sett över tid ökat snabbare än lönerna för övriga anställda.
Reallön – BruttolönBruttolön: med hänsyn tagen till inflationinflation:. Om bruttolönerna stiger med 2 procent och inflationen uppgår till 1 procent, blir reallöneökningen 1 procent. Reallönerna har stigit kraftigt i Sverige sedan mitten av 1990-talet.
Konkurrenskraft – Om lönerna stiger mer i Sverige än i våra konkurrentländer inverkar detta negativt på vår internationella konkurrenskraftkonkurrenskraft:. Ett sätt att jämföra länder på denna punkt är genom att studera så kallade enhetsarbetskostnader . I Sverige har dessa kostnader generellt stigit snabbare än i EUEU: och OECDOECD: under de senaste 10 åren, men ungefär i linje med exempelvis Tyskland.
Löneandel – Visar hur stor del av förädlingsvärdet som tillfaller arbetstagarna i form av löner eller sociala avgiftersociala avgifter:. I Sverige har löneandelen varit relativt stabil sedan mitten av 1980-talet.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.