Avtalsrörelsen 2020

Under avtalsrörelsen 2020 kommer arbetsgivarorganisationer och fackföreningar förhandla kollektivavtal som reglerar löner och arbetsvillkor för drygt 2,8 miljoner löntagare. På den här sidan har vi samlat länkar till sidor på ekonomifakta.se som är relaterade till dessa förhandlingar.

Startskottet för avtalsrörelsen 2020 går den 20 december 2019, när industrins parter växlar sina avtalskrav. Förhandlingarna sätter därefter igång efter nyår och sedan har man fram till den 31 mars 2020 att komma överens.

En av de viktigaste frågorna kommer att bli hur mycket arbetskraftskostnaderna, inklusive lönerna, ska tillåtas öka under avtalsperioden. Detta blir av stor betydelse inte bara för industrin utan för arbetsmarknaden i stort. Kostnadsökningarna som industrins parter kommer överens om ska nämligen vara normerande även för andra sektorer. Man säger att industrin sätter ”märket” i avtalsrörelsen.

Nedan hittar du länkar till artiklar och faktasidor på ekonomifakta.se som på olika sätt berör avtalsrörelsen, samt förklaringar till en del nyckelbegrepp.

 

Viktiga begrepp

Parter och kollektivavtal – I Sverige finns omkring 115 centrala parter (55 arbetsgivarorganisationer och 60 fackföreningar) som tecknar cirka 670 kollektivavtal. I avtalsrörelsen 2020 ska  485 av dessa avtal omförhandlas.

Industriavtalet – Kom till 1997 för att stävja 1970- och 1980-talens okontrollerade löneökningar som ledde till en spiral av kostnadsökningar och förlorad internationell konkurrenskraft. Industriavtalet förnyades 2011 och igen 2016

Märket – Genom Industriavtalet sätter industrins partermärket” för övriga branscher, vilket är den norm inom vilken övriga parterarbetsmarknaden ska hålla sig. Skälet till att det just är industrin som är normerande är att den är utsatt för ett särskilt starkt internationellt konkurrenstryck.

Strejk och lockout – Efter ett kollektivavtal löpt ut upphör fredsplikten och det blir tillåtet att ta till stridsåtgärder som en påtryckning att få till ett nytt avtal. Fackföreningar har möjlighet att varsla om strejk och arbetsgivare kan svara med lockout (utestängning från arbetsplatsen). I Sverige är det relativt ovanligt med strejker (och ännu ovanligare med lockouter), men däremot vanligt med varsel om strejker.

Ingångslön – I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner utan lägstalönerna anges i kollektivavtalen. Vanligtvis brukar dessa kallas ingångslöner och ligger på omkring 22 000 kronor (2019). I avtalen finns även ofta lägre nivåer för extraarbetande ungdomar. Inom många avtalsområden har ingångslönerna sett över tid ökat snabbare än lönerna för övriga anställda.

Reallön Bruttolön med hänsyn tagen till inflation. Om bruttolönerna stiger med 2 procent och inflationen uppgår till 1 procent, blir reallöneökningen 1 procent. Reallönerna har stigit kraftigt i Sverige sedan mitten av 1990-talet.

Konkurrenskraft Om lönerna stiger mer i Sverige än i våra konkurrentländer inverkar detta negativt på vår internationella konkurrenskraft. Ett sätt att jämföra länder på denna punkt är genom att studera så kallade enhetsarbetskostnader. I Sverige har dessa kostnader generellt stigit snabbare än i EU och OECD under de senaste 10 åren, men ungefär i linje med exempelvis Tyskland.

Löneandel – Visar hur stor del av förädlingsvärdet som tillfaller arbetstagarna i form av löner eller sociala avgifter. I Sverige har löneandelen varit relativt stabil sedan mitten av 1980-talet.