Konflikter

Senast uppdaterad: 2026-09-04

Konflikter på den svenska Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden är i dag relativt ovanliga, men så har det inte alltid sett ut. Under 1970- och 1980-talen förekom betydligt fler arbetsmarknadskonflikter, inte minst olovliga strejker. Från början av 1990-talet minskade antalet strejker tydligt .Varsel:Varsel om stridsåtgärder är däremot fortfarande relativt vanliga, men de flesta leder aldrig till Strejk:strejk eller Lockout:lockout. Under 2025 gick 21 507 arbetsdagar förlorade till följd av konflikter. Merparten var kopplade till den långvariga konflikten mellan IF Metall och Tesla.

Regler kring strejk och lockout

Sveriges arbetsmarknad regleras i huvudsak genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens Parter:parter som förhandlar fram Kollektivavtal:kollektivavtal. Under avtalsförhandlingar har parterna möjlighet att ta till stridsåtgärder såsom Strejk:strejk och Lockout:lockout. Strejk genomförs från arbetstagarparten medan lockout används av arbetsgivarparten. Hur detta får ske är reglerat i lag.

När arbetsmarknadens Parter:parter har träffat ett Kollektivavtal:kollektivavtal råder Fredsplikt:fredsplikt under tiden som avtalet gäller. Det innebär att parterna inte får ta till stridsåtgärder under denna tid. Olovlig Strejk:strejk, eller vild strejk, är strejk som tas ut under fredsplikt. Det finns också andra former av stridsåtgärder såsom blockader.

Antal konflikter har minskat över tid

Antalet förlorade arbetsdagar till följd av konflikter på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden varierar kraftigt mellan år. Under större delen av 2000-talet har nivån varit relativt låg, medan ett fåtal större arbetsmarknadskonflikter har orsakat tydliga toppar.

Den största uppgången inträffade 2003, då omkring 630 000 arbetsdagar gick förlorade. En stor del av dessa kan kopplas till Kommunals konflikt om ett nytt Kollektivavtal:kollektivavtal för anställda i kommuner och landsting. År 2008 ökade antalet åter, till knappt 107 000 förlorade arbetsdagar. Bakom uppgången låg framför allt Vårdförbundets konflikt med arbetsgivarna i kommuner och landsting.

Efter 2008 har antalet förlorade arbetsdagar generellt varit betydligt lägre. År 2024 steg det däremot till drygt 45 000, den högsta nivån sedan 2008. Uppgången berodde främst på Vårdförbundets konflikt med SKR och Sobona samt en konflikt mellan IF Metall och Tesla.

År 2025 minskade antalet förlorade arbetsdagar till 21 507. Även då stod Teslakonflikten för en stor del av dagarna, men även konflikten mellan Svenska Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar bidrog till nivån.

Arbetsmarknadskonflikter i ett historiskt perspektiv

Under början av 1900-talet var konflikter och olika former av stridsåtgärder relativt vanliga på den svenska Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Under 1950- och 1960-talen minskade konflikterna tydligt, bland annat till följd av arbetsmarknadsparternas gemensamma arbete för att begränsa omfattande arbetskonflikter .Under 1970- och 1980-talen ökade konflikterna återigen, framför allt de olovliga stridsåtgärderna. Utvecklingen sammanföll med en större politisk inblandning på arbetsmarknaden och med att offentliganställda fick strejkrätt. Perioden präglades också av högre löneökningar och stigande Inflation:inflation vilket bidrog till samhällsekonomiska obalanser och försämrad svensk Konkurrenskraft:konkurrenskraft.

I början av 1990-talet präglades svensk ekonomi av stora obalanser. På Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden slöts ett stabiliseringsavtal, och därefter kom avtalsförhandlingarna i större utsträckning att ske på förbundsnivå i stället för centralt. Samtidigt minskade den politiska inblandningen i lönebildningen. Sedan dess har antalet arbetsmarknadskonflikter minskat tydligt, särskilt de olovliga konflikterna.