Examensålder

Senast uppdaterad: 2023-10-09

Svenskar är internationellt sett sena med att ta ut sin första examen från universitet och högskola. Genomsnittsåldern för en kandidatexamen i Sverige är 28 år, vilket är bland den högsta examensåldern i OECD.

Svenska studenter påbörjar sina studier senare än studenter i andra länder. I snitt börjar vi studera vid 25 års ålder, vilket är en siffra som ligger högt i jämförelser med OECDOECD:. Vi är också relativt sena med att ta ut vår första examen från universitet och högskolor. Genomsnittsåldern för en kandidatexamen i Sverige är 28 år. Det är cirka sex år äldre än genomsnittet i Japan på 22 år, som har den lägsta examensåldern.

En anledning till den sena starten och den höga examensåldern kan vara att avkastningen på utbildningutbildning: i Sverige är relativt låg på grund av höga marginalskatter och en sammanpressad lönestruktur . En eftergymnasial utbildningutbildning: för åldergruppen 25 till 34 år förväntas ge i snitt 17 procent högre lönlön: än att enbart ha en grundskoleutbildning. I OECDOECD: ligger snittet för motsvarande siffra på 57 procent. En annan anledning till vår höga examensålder kan även vara att utbildningutbildning: i Sverige är kostnadsfri. Behovet av att utbilda sig tidigt för att kunna betala av sin utbildningutbildning: är inte lika stort som i länder där man själv finansierar utbildningen.

För samhället är det positivt att många läser vidare och att vi har en högutbildad arbetskraft . Mer utbildningutbildning: leder i regel till högre tillväxttillväxt:, högre löner och ett bättre fungerande samhälle. Samhällsekonomiskt är det också viktigt att man kommer ut i arbetslivet relativt snabbt. Idag diskuteras en högre pensionsålder som lösning på framtidens ökande försörjningsbörda , men det är minst lika relevant att prata om ett tidigare inträde på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Sverige subventionerar utbildningutbildning: och för att utbildningen ska ”betala tillbaka sig” är det viktigt att man jobbar många år efter utbildningen.

I en bilaga till Långtidsutredningen 2011 uppskattade man att den privatekonomiska förlusten av att förskjuta sin examensålder med ett år uppgår till 80 000 kr. Den samhällsekonomiska förlusten beräknades dock vara dubbel så stor. Det beror på att de som tar examen senare i livet i genomsnitt tar emot mer transfereringar.

Du kan läsa mer om vilka effekter en tidigarelagd examen- och etableringsålder kan ha för både privat- och samhällsekonomin här .

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.