Rekordexport av el och elbrist – samtidigt
Publicerad: 2020-02-10
Under 2019 uppgick nettoexporten av el till 26 TWh. Det var en ökning med över 50 procent jämfört med 2018 och den största nettoexporten som uppmätts hittills. Samtidigt visar Svenska kraftnäts prognoser att risken för elbrist nu är större än någonsin tidigare.
Nettoexporten av el ökade under 2019 till följd av att produktionen steg med 4 procent samtidigt som elanvändningen föll med 2 procent. Den ökade produktionen förklaras främst av ökad produktion inom vattenkraften och vindkraften. Elanvändningen minskade i samtliga sektorer men mest inom industrin samt bostäder och service. Sammantaget ledde den ökade produktionen och minskade användningen till att nettoexporten av el ökade till 26 TWh, ett nytt rekord.
Samtidigt har elbristen diskuterats flitigt, inte minst i samband med riksdagens debatter kring stängningen av Ringhals 2 vid årsskiftet och den kommande stängningen av Ringhals 1. Detta kan uppfattas som motsägelsefullt, men det är faktiskt helt i sin ordning att uppleva elbrist samtidigt som vi har en nettoexport av el.
Världens färskaste färskvara
El är en energibärareenergibärare: som idag inte går att lagra i stor skala i Sverige. Eftersom elektronerna rör sig med ljusets hastighet är det inte någon överdrift att kalla det världens färskaste färskvara. Om inte användningen sker i samma ögonblick som produktionen krävs exportexport: eller importimport: för att undvika spänningsfall eller överskott.
På grund av begränsningar i överföringskapaciteten, hur mycket ström som ledningarna klarar att flytta från en plats till en annan, kan det lokalt uppstå elbrist även om produktionen i landet totalt sett skulle räcka. Detta blir tydligt när man studerar Svenska kraftnäts prognoser över effektbalansen uppdelat per elområde. I norra Sverige pekar prognoserna på överskott samtidigt som det råder underskott i södra Sverige.
Du kan läsa mer om elproduktionen , elanvändningen och elbrist på våra faktasidor. Där kan du studera utvecklingen över längre tid och se hur saker förändrats.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.