Effektbalans

Senast uppdaterad: 2025-07-07

Under vintern 2025/2026 förväntas topplasttimmen ge en positiv effektbalans för riket, med ett överskott på cirka 600 MW vid en normalvinter. Detta kan jämföras med förra årets prognosprognos: som visade ett underskott på 1 300 MW. Det innebär i teorin att Sverige inte förväntas vara beroende av nettoimport för att klara topplasttimmen. Vid en kallare vinter än en normalvinter finns fortfarande ett importbehov.

Prognosen för effektbalansen baseras på Svenska kraftnäts bedömningar inför den kommande vintern. Effektbalansen definieras som skillnaden mellan den förväntade elproduktionen och den förväntade elkonsumtionen. Om konsumtionen överstiger produktionen krävs importimport: av el för att täcka underskottet. Beräkningen av effektbalansen utgår från topplasttimmen, det vill säga den timme då efterfråganefterfrågan: på el förväntas vara som högst. I de fall där effektbalansen är negativ och importen inte är tillräcklig uppstår effektbristeffektbrist:.

Under de senaste åren har prognoserna visat på ett elunderskott i effektbalansen. Detta beror bland annat på att två kärnkraftsreaktorer har tagits ur drift samt en växande andel vindkraft i elmixen. Reaktorn Ringhals 2 stängdes i december 2019, vilket försämrade effektbalansen under vintern 2019/2020 eftersom topplasttimmen vanligtvis infaller i januari. Året därpå avvecklades även Ringhals 1, vilket ytterligare försvagade effektbalansen inför vintern 2020/2021.

Prognosen för effektbalansen vintern 2025/26 visar ett elöverskott, främst eftersom den förväntade topplasttimmen är lägre jämfört med förra årets prognosprognos:. Denna minskning baseras på en förväntat lägre årsförbrukning, därtill har tillkommande vindkraftproduktion ökat den tillgängliga effekten med 100 MWh/h. Den övergripande situationen är dock oförändrad och södra Sverige har fortsatt ett betydande effektunderskott, medan norra Sverige uppvisar ett överskott.

Sveriges effektbalans kan delas in efter Sveriges fyra elområden från norr till söder. I elområde 1 – Luleå och elområde 2 - Sundsvall väntas det finnas ett överskott på el under vintern 2025/2026. Här dominerar vattenkraften i produktionen som har hög tillgänglighet. Dessutom är den totala efterfråganefterfrågan: lägre jämfört med elområde 3 - Stockholm och 4 – Malmö, där effektbalansen istället väntas bli negativ. Flödet av el måste då gå från elområde 1 och 2 i norr till söder, eller så måste el importeras från utlandet.

För att kunna köpa el från andra områden eller utlandet måste det finnas tillgänglig nätkapacitet. Elunderskott kan nämligen uppstå i olika områden trots att den totala effektbalansen upprätthålls, eftersom elen inte överföras de som efterfrågar den. Då finns det alltså tillräcklig produktion av el vid rätt tidpunkt men inte på rätt ställe.