Energin används smartare
Publicerad: 2006-11-13
En förutsättning för välfärdvälfärd: och en god ekonomisk tillväxttillväxt: är att samhället har en säker tillgång på energienergi:. Men innebär ökad tillväxttillväxt: också en ökad energianvändning? Förhållandet mellan den totala energiförbrukningen och BNPBNP:, den så kallade energiintensiteten, visar att det numer krävs mindre och mindre insatt energienergi: per BNPBNP:-enhet.
Från slutet av 1940-talet till början av 1970-talet var det en vanlig föreställning att ökad tillväxttillväxt:, ökad BNPBNP:, krävde ständigt ökande insatser av energienergi:. Ett stort utbudutbud: av mellanösternolja mellan 1950 och 1973 medförde att den svenska energianvändningen ökade. Den viktiga exportinriktade industrin byggdes under denna tid kring oljan som energiråvara. Oljan verkade vara en osinande billig energikälla. Denna trendtrend: fick ett abrupt slut vid årsskiftet 1973/74 då de oljeproducerande ländernas kartellkartell: OPECOPEC: fyrdubblade priset på olja.
De kraftigt höjda oljepriserna blottade stora svagheter i Sveriges, men också övriga industriländers, industriella struktur. Oljeprisökningarna tillsammans med andra strukturella problem medförde att Sverige gick in i en lågkonjunkturlågkonjunktur:. Sveriges BNPBNP:-ökning mellan 1975 och 1982 var mindre än hälften av tillväxten i västvärlden i övrigt. Sverige gick från att vara ett snabbväxande land till en kraftig tillväxtinbromsning, mycket på grund av en industriell struktur uppbyggd kring utnyttjande av olja.
Elen in – oljan ut
Industrisektorn gick mer och mer över från olja till el. Mellan 1975 och 1985 byggdes den svenska kärnkraften ut för att möta industrins och hushållens kraftbehov. BebyggelsesektornBebyggelsesektorn: började också mer gå över från olje- till eluppvärmning av lokaler och småhus. Elen har i stor utsträckning tagit över oljans roll att vara det konkurrenskraftiga energislaget eftersom den var billig och lättåtkomlig.
Elen har förbättrat både den inre arbetsmiljön och den yttre miljön i form av bättre luftkvalitet. Även biobränsleanvändningen har ökat kraftigt inom industrin och i fjärrvärmeverk.
Sverige har hittills lyckats att till ett lågt pris, eller kostnadkostnad:, att konvertera energienergi: till BNPBNP:. Mellan 1970 och 2004 växte den totala energianvändningen i Sverige i genomsnitt med 0,3 procent per år samtidigt som BNPBNP: ökade med lite över 2 procent per år i genomsnitt. Detta innebär att energiintensiteten i den svenska ekonomin har minskat i genomsnitt med drygt 1,7 procent per år under den aktuella tidsperioden.
Energiintensitet
BNPBNP:, energitillförsel och energiintensitetenergiintensitet:, IndexIndex: 1970=100
Källa: SCBSCB:, STEM och egna beräkningar
* Exklusive omvandlings- och distributionsförluster. BNPBNP: i fasta priserfasta priser:, referensårreferensår: 2000.
Den minskade energiintensiteten har varit möjlig eftersom hela ekonomin genomgått en stor strukturell förändring, men också den tekniska utvecklingen. Effektiviseringar av såväl förädlingen av energins råmaterial som utnyttjandet av energiinsatserna hos slutförbrukarna har kontinuerligt genomförts. Det handlar exempelvis om förfinade raffinaderiprocesser, återanvändning av värme från stålindustrins smältprocesser och effektivare isolering av bostäder.
Från början av 1990-talet har tjänstesektorn, som är relativt mindre energikrävande, ökat i betydelse för samhällsekonomin. Detta har bidragit till att den totala energiintensiteten minskar.
Kopplingen mellan att ökad tillväxttillväxt: skapar motsvarande ökad energianvändning håller inte. I energienergi:- och miljötermer brukar denna utveckling kallas ”decoupling”. Givet samma insats av energienergi: skapas mer ekonomisk tillväxttillväxt:, beroende till stor del på strukturella förändringar inom ekonomin. Men även om effektiviseringar medfört att mer värde kan erhållas från varje enhet insatt energienergi: så fortsätter energianvändningen att öka i svag takt.
Lär mer:
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.
