Kan vätgas vara en hållbar energilösning? Idag kan vi framställa grön och blå vätgas som är klimatneutral. Gasen kan förbrännas utan koldioxidutsläpp och användas av industrin. Tekniken är känd men har aldrig implementerats i större skala och flera utmaningar kvarstår.

Sverige har ett bra kraftsystem, men det står inför stora utmaningar. Det beror främst på två saker, dels förväntas behovet av el öka kraftigt de närmsta 25 åren, dels är stora delar av systemet gammalt.

Det välstånd stora delar av världen upplever idag är resultatet av en relativt kort period av ekonomisk tillväxt som tog fart efter den industriella revolutionen. Före denna enorma omvälvning ökade produktionen knappt alls med våra mått mätt.

Sommarsemestern närmar sig, men hur långt räcker kronan i år? När vi jämför prisutvecklingen som svenska resenärer möter utomlands tittar vi både på hur kronans värde förändrats mot andra valutor och på hur priserna utvecklats i respektive land.

Den starkare kronan har gjort svenskarna rikare. Men kronförstärkningen gör också att vår internationella konkurrenskraft prövas hårdare.

Sedan maj förra året har priserna stigit på flera midsommarvaror. Bland annat har kaffe och smör blivit dyrare, medan priserna på hårt bröd och färsk lax har sjunkit. Totalt har livsmedelspriserna ökat med drygt fem procent – en ökning som överstiger den genomsnittliga inflationstakten.

Sedan den industriella revolutionen har det ekonomiska utbytet mellan världens länder ökat kraftigt. Perioder av ekonomisk liberalism och tillväxt har dock avbrutits av skeden då världshandeln stagnerat.

Arbetslösheten kvarstår på en hög nivå i april men antalet arbetslösa sjunker jämfört med tidigare månader. Även ungdomsarbetslösheten minskar. Samtidigt ökar såväl antalet sysselsatta som sysselsättningsgraden något jämfört med tidigare månader.

Det pågår intensiva diskussioner om hur USA:s ökade tullar påverkar vår ekonomi. Samtalen kretsar kring hot mot frihandeln, risker för inflation och effekter på tillväxten. Det råder också frågetecken kring syftet med att höja eller sänka tullarna, samt vilken påverkan detta får på Sveriges ekonomi.

Konjunkturinstitutets barometerindikator föll i april till 94,8, vilket signalerar ett dämpat stämningsläge i ekonomin. Hushållens konfidensindikator backade kraftigt, och även bygg- och anläggningssektorn visade tecken på försvagning.