Höjd skatt på arbete

Inga beslut är ännu fattade av riksdagen. Budgeten kommer inte att klubbas förrän i december. Men det troliga innehållet har så smått börjar visa sig. Till exempel utkom regeringen i veckan med en promemoria som beskriver några av de skatteförändringar de ser framför sig. När det gäller skatterna på arbete handlar det om fyra saker:

• Höjd statlig inkomstskatt genom en låg uppräkning av brytpunkten.
• Minskat jobbskatteavdrag på arbetsinkomster över 50 000 kronor i månaden.
• Höjd arbetsgivaravgift (särskild löneskatt) för personer över 65 år.
• Höjd arbetsgivaravgift för personer under 26 år.

Brytpunkten höjer skatten

Den mest överraskande skattehöjningen gäller den så kallade nedre brytpunkten. Den anger vid vilken inkomst man börjar betala statlig inkomstskatt. Allt under den punkten beskattas enbart med kommunalskatt. Allt över beskattas med både kommunal och statlig inkomstskatt, antingen på 20 eller 25 procent beroende på hur mycket man tjänar.

Idag ligger brytpunkten vid en månadslön på 36 160 kronor. Vanligtvis brukar brytpunkten räknas upp med inflationen plus två procentenheter. Man gör detta för att skattesystemet ska ta hänsyn till inkomstutvecklingen så att skatten inte per automatik höjs varje år bara för att inkomsterna ökar. Med det nya förslaget tas dock ingen hänsyn till inkomstutvecklingen utan uppräkningen sker enbart med inflationen nästa år. Effekten blir att ytterligare 72 000 personer kommer att betala statlig inkomstskatt. Självfallet påverkar detta även de 1,1 miljoner skattebetalare som redan idag betalar statlig skatt. Närmare bestämt kommer de få höjd skatt med 1 680 kronor per år.

Detta förslag var överraskande eftersom det inte ingick i valmanifesten från vare sig S eller MP. Det är dock inte första gången som brytpunkten hamnar i fokus. Förra året stoppade den dåvarande oppositionen alliansförslaget att höja brytpunkten genom att bryta loss frågan ur budgeten.

Minskat jobbskatteavdrag

Regeringen föreslår även att jobbskatteavdraget gradvis ska tas bort för personer som tjänar över 50 000 kronor i månaden. Att jobbskatteavdraget minskar innebär att den maximala marginalskatten höjs från 57 till 60 procent. Istället för att få behålla 43 kronor av en hundralapps löneökning kommer personer med höga arbetsinkomster få behålla 40 kronor. Skillnaden kan tyckas liten, men den är ändå värd att notera eftersom Sverige redan idag har världens högsta marginalskatt på arbete.

Exakt hur den nya marginalskattetrappan kommer att se ut med detta förslag framgår av diagrammet nedan. Där visas även den totala marginalskatten på arbete, det vill säga när man också tar hänsyn till arbetsgivaravgiften. Som framgår kommer den totala marginalskatten som mest kunna uppgå till nästan 70 procent om förslaget blir verklighet. Detta kan jämföras med dagens nivå på 67 procent.

Höjd skatt på arbete för äldre

Den tredje höjningen av skatterna på arbete drabbar personer över 65 år som vill fortsätta att arbeta. Idag uppgår arbetsgivaravgiften för denna grupp till 10,21 procent, vilket är lägre än den ordinarie avgiften på 31,42 procent. Regeringen föreslår nu att man inför en så kallad ”särskild löneskatt” om 8,5 procent. I strikt mening kallar man det för något annat än arbetsgivaravgift, men i praktiken kan man betrakta det som en höjning av densamma till 18,71 procent. För personer över 74 år gäller delvis andra regler men skattehöjningen drabbar alla över 65 års ålder, samt de som är yngre men börjat ta ut pension och till exempel är företagare med aktiv näringsinkomst.

För en anställd som tjänar 30 000 kronor i månaden innebär det en skattehöjning med drygt 30 000 kronor om året. Det kommer alltså bli motsvarande en månadslön dyrare om året för en arbetsgivare att ha en person över 65 år anställd. Till en början faller förmodligen det mesta av den ökade skattebördan på arbetsgivarna, men på sikt räknar Finansdepartementet med att det leder till lägre löner och att det därigenom blir de arbetande äldre som får stå för notan. Denna skatt är visserligen avdragsgill, med det är en möjlighet som kan vara svår att utnyttja för nystartade verksamheter och i svag konjunktur.

Riskerar att bryta positiv trend

Genom att höja skatten på arbete riskerar man att bryta trenden att allt fler äldre valt att stanna kvar på arbetsmarknaden under senare år. Mellan 2005 och 2013 ökade till exempel sysselsättningsgraden från 9,9 till 14,6 procent i gruppen 65-74 år. Särskilt stark har utvecklingen varit bland kvinnor. Denna utveckling är bra för samhället eftersom befolkningen åldras och vi procentuellt sett får färre i arbetsför ålder som ska försörja en växande befolkning. Man brukar säga att försörjningsbördan ökar.

Men om målet inte är ökad sysselsättning utan minskad arbetslöshet får en höjning av skatterna för äldre inga konsekvenser. Detta beror på att personer som blir arbetslösa efter att de fyllt 65 år i regel går över till att bli pensionärer och då försvinner ur arbetskraftsstatistiken. Arbetslösheten är alltså i praktiken noll i gruppen 65 och äldre, oavsett hur sysselsättningen utvecklas.

Höjd arbetsgivaravgift för ungdomar

Den fjärde aviserade höjningen berör personer under 26 år och handlar även den om arbetsgivaravgiften, idag är nedsatt till 15,49 procent. Nedsättningen innebär att kostnaden för att anställa ungdomar blir lägre än vad som annars hade varit fallet. Regeringen anser att detta är en ineffektiv metod för att få ner ungdomsarbetslösheten och föreslår därför att nedsättningen tas bort i två steg 2015 och 2016.

Några exakta procentsatser är svåra att utläsa ur promemorian, men det förefaller som om arbetsgivaravgiften för unga nästa år höjs till drygt 23 procent och att nedsättningen sedan slopas helt året efter. För en ung person som tjänar 23 000 kronor i månaden skulle arbetsgivaravgiften höjas med cirka 22 000 kronor per år – ungefär ytterligare en månadslön om året i ökad kostnad och 2016 blir det nästan dubbla det beloppet.

Skattelättnad uppvägs av skattehöjning

Den enda skattelättnaden för inkomster som aviseras är att det förhöjda grundavdraget för äldre förstärks ytterligare. Denna åtgärd är riktad till ålderspensionärer med låga pensionsinkomster. Till exempel skulle en pensionär med 15 000 i månaden få en skattelättnad med cirka 1 600 kronor per år och en pensionär med 10 000 i månaden en sänkning med 3 100 kronor.

För gruppen 65+ som helhet är dock skattehöjningen genom arbetsgivaravgiften (den särskilda löneskatten) större än skattelättnaden genom det förhöjda grundavavdraget. I statsbudgeten syns det som en skattehöjning på 2,34 miljarder kronor och en skattelättnad på 1,98 miljarder kronor – netto en skattehöjning med 360 miljoner kronor.

Det förhöjda grundavdraget gör heller ingenting för att motverka den huvudsakliga konsekvensen av övriga skatteförändringar – att det nästa år, på olika sätt, kommer att bli lite mindre lönsamt att arbeta, alternativt dyrare att anställa.