Här finns 1 miljon jobb

NOT: Denna artikel reviderades 2014-04-01 på grund av av tidigare avgräsningsproblem med datamängden.

Att Sverige är ett litet exportberoende land kan inte sägas för ofta. Förra veckan publicerade SCB nationalräkenskaperna och Sveriges export uppgår alltjämt till knappt 50 procent av BNP. Drygt hälften av alla varor och tjänster vi exporterar går till EU28. Då kan det vara intressant att titta på vilka som faktiskt skapar exporten – att se till var jobben finns.

Att sätta gränser

Det är inte helt enkelt att ringa in de arbeten som är beroende av EU. Om vi stängde gränserna imorgon skulle ekonomin haverera nästan direkt, varför man skulle kunna säga att alla jobb är beroende av handeln. Om vi istället snävar in oss och tittar på de jobb som finns i företag med varuexport till EU får vi en tydligare avgränsning. Ytterligare avgränsningar är önskvärda, men problematiska. Till exempel kan man välja att utgå från ett koncernperspektiv, där man räknar alla som är anställda inom koncernen, eller kan man titta på varje bolag för sig.

Med bolagsperspektivet underskattas betydelsen av arbetsplatser där ett bolag sköter tillverkningen och ett annat, inom samma koncern, tar upp exportförsäljningen. Båda företagen bidrar till exporten, men bara det som faktiskt säljer varorna inkluderas i statistiken. Om man istället antar ett koncernperspektiv finns det en risk att antalet anställda överskattas eftersom samtliga anställda inom koncernen skulle bli inräknade även om bara något enstaka bolag inom koncernen exporterar till EU. För att göra framställningen så enkel som möjligt har vi valt att titta på antalet anställda inom bolag med varuexport till andra EU-länder.

Givetvis finns ingen magisk gräns som ger en perfekt bild av exportberoendet. Lägger vi till exempel in ett exportkrav på minst 1 miljon sjunker antalet anställda och många av de små företagen med få anställda faller bort från statistiken. En självklar och ren avgränsning finns inte, men vi kan uttala oss om antalet personer som arbetar på arbetsställen där företaget har varuexport till EU-länder.

Regionala skillnader

Jönköpings, Kronobergs och Västra Götalands län sticker ut med många anställda i förhållande till både folkmängd och antal förvärvsarbetande. Företag inom fordonsindustrin återfinns som en av de största arbetsgivarna i samtliga dessa län. I andra län återfinns färre ”exportjobb”, lägst på Gotland där runt 10 procent av de som förvärvsarbetar gör det i EU-exporterande företag. Även här kan man hitta förklaringar om man tittar på de stora arbetsgivarna. På Gotland finns flera stora tjänsteföretag, och eftersom statistiken grundar sig i varuexport och inte tjänster räknas dessa inte in.

Hela bilden

Varuexport i all ära, men vi ska inte glömma tjänsteexporten och för den delen inte importen heller. Importen är minst lika viktig för vårt välstånd och för att förse exportindustrin med insatsvaror, så som delar till en bil som tillverkas i Göteborg. Dessvärre saknar vi motsvarande siffror över antalet anställda i importerande företag, men en inte alltför djärv gissning är att ungefär samma län skulle ha toppat även den listan.

Det är självfallet inte så att alla jobb står och faller med Sveriges EU-medlemskap, men det är heller inte orimligt att anta att ett tätare europeiskt samarbete för regelförenklingar och nedbrytande av handelsbarriärer i framtiden kommer skapa ännu fler arbetstillfällen i Sverige. Särskilt inte mot bakgrund av att det alltså redan idag finns 1 miljon anställda i företag som exporterar till EU.