Litet och exportberoende

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Om man tog bort exporten skulle BNP falla med 50 procent. Det är också exporten som legat till grund för den välfärd som vi byggt och bygger upp. Detta gör dock Sverige mer känsligt än många andra länder för konjunktursvängningar i viktiga handelsländer.

Exporten utgör 50 procent av Sveriges BNP. Ungefär två tredjedelar av detta är varuexport och en tredjedel är tjänsteexport. Sedan 1970 har exporten som andel av BNP ökat kraftigt.

Fram till 1982 var varuexporten och -importen ungefär lika stora, 25 procent. Därefter växte exporten mer än importen och Sverige fick en positiv handelsbalans.

Sedan 1982 har Sverige varit mer beroende av att kunna sälja än köpa av omvärlden.

Faktum är att överskottet i Sveriges utrikeshandel, skillnaden mellan export och import, för både varor och tjänster är det sjätte största som andel av BNP bland OECD-länderna.

Det betyder helt enkelt att vi är väldigt beroende av att kunna sälja utomlands. Sjunker efterfrågan från andra länder så sjunker tillväxten i Sverige.

Konjunkturkänsliga varor

Detta blir extra tydligt om man tittar på vad det är vi säljer. Till stor del består vår export av olika insatsvaror. Sådant som ingår i produkter som tillverkas i andra länder. Nästan 50 procent av vår varuexport består av verkstadsvaror: maskiner, elektronikvaror och fordon är de stora varugrupperna. Ungefär 20 procent av varuexporten består av råvaror från skogen och metallindustrin.

Dessa stora poster i Sveriges export är varor som brukar klassas som konjunkturkänsliga. Andra varor så som livsmedel och läkemedel ingår också i exporten men är på grund av deras art mindre känsliga för svängningar i efterfrågan.

Europa köper mest

Drygt 56,2 procent av vår varuexport går till EU-länder. Tyskland, Storbritannien, de övriga nordiska länderna, Frankrike och Italien tillhör de länder som handlar mest av Sverige. USA köper ungefär lika mycket som Storbritannien gör.

Hur ekonomin utvecklas i dessa länder är naturligtvis avgörande för svensk export. Just nu ser det inte särskilt ljust ut. USA visar svaga tillväxtsiffror och Storbritannien har ännu inte nått upp till BNP-nivåerna innan finanskrisen. Tysklands ekonomi är i grunden stark men dras ner av skuldkrisen i euroländerna och den svaga utvecklingen i USA. Många av Sveriges exportländer upplever helt enkelt en ekonomiskt högst osäker tid och detta är också svenska företag väl medvetna om.

Detta märks bland annat i Exportrådets indikator, Exportchefsindex Prognos, som fokuserar på hur exportansvariga ute i Sveriges företag ser på utvecklingen de kommande tre månaderna. I augusti föll denna indikator rejält och hamnade under 50-strecket vilket betyder att det är fler tror på en försvagning än en förstärkning framöver. Indikatorn ligger nu på sin lägsta nivå sedan 2009.

För svensk ekonomi, för jobben och tillväxten, är det av avgörande betydelse att nedgången inte vinner ytterligare kraft.