Arbetskraftsbrist mitt i arbetslösheten

Just för tillfället är den svenska arbetsmarknaden sval för att inte säga iskall. Samtidigt finns det behov av arbetskraft i många sektorer. Arbetsmarknaden i Sverige blir nämligen mer och mer specialiserad. Trots att det råder brist på arbetstillfällen över lag så råder det också brist på arbetskraft så som läkare, dataspecialister och ingenjörer.

Rekryteringsproblem för företag

Brist på arbetskraft leder paradoxalt nog till högre arbetslöshet. Företag som har svårt att rekrytera de specialister som de behöver för att utveckla och expandera sin verksamhet riskerar att stagnera. Ett företag som inte kan utvecklas kommer heller inte att nyanställa. I den djupa lågkonjunktur som vi nu befinner oss i är det inte mindre viktigt att företag kan fylla sina behov av kompetens.

Sverige är ett av flera länder som varit beroende av arbetskraftsinvandring för att klara av den starka ekonomiska tillväxten under efterkrigstiden. Fram till 1970- talet kom fler än 250 000 personer från exempelvis Finland, Turkiet, Grekland och forna Jugoslavien till Sverige för att arbeta. Därefter har Sverige tills helt nyligen haft regler där arbetsförmedlingen bestämt företagens behov av arbetskraft inom olika yrkesgrupper.

Nya regler ger arbetsgivare rätt till rekrytering

Sedan den 15 december 2008 gäller emellertid nya regler för arbetskraftsinvandringen till Sverige. Det är numera arbetsgivarna som avgör om det finns behov av arbetskraftsinvandring för att tillgodose deras rekrytering. Personer också utanför EU/ESS kan erbjudas arbete av en svensk arbetsgivare och därmed få arbetstillstånd av Migrationsverket för upp till fyra år. Därefter finns möjlighet till fast uppehållstillstånd.

Öppnare gränser även på europeisk nivå

Europeiska rådet tog i maj beslut om att införa ett så kallat Blått kort för kvalificerad arbetskraftsinvandring. Initiativet är inspirerat av det amerikanska ”Green card” och ska ge arbetstillstånd till högutbildade invandrare. Det blå kortet kommer att ge utländska medborgare samma rättigheter som EU-medborgare på arbetsmarknaden och kommer att kunna användas i upp till fyra år i alla EU-länder utom Irland, Storbritannien och Danmark.

Behovet på lång sikt än större

Den europeiska befolkningen i allmänhet och den svenska i synnerhet blir allt äldre. Andelen av befolkningen som är över pensionsåldern och därmed utanför arbetskraften förväntas öka kraftigt över de närmast decennierna. Detta betyder att fler ska försörjas av den arbetande befolkningen och att behovet av arbetskraft kommer att växa. Eftersom människor är som mest vårdkrävande i slutet av livet betyder en åldrande befolkning också att behovet av arbetskraft inom just vården kommer att öka än mer.

Redan idag är det inom vården som det råder brist på experter och nyckelpersoner. Läkare och framför allt specialistläkare importeras både från EU och från resten av världen.

År 2007 gavs 60 procent av de nya läkarlegitimationerna ut till utländska läkare som vill komma till Sverige för att arbeta.

Just nu läser 2 400 svenska studenter medicin i länder som Danmark, Polen och Ungern. Dessa blivande läkare är väl behövda hemma i Sverige men kommer inte att räcka för att täcka behoven i vården framöver. Läkarbristen är inte mindre i Europa. För att klara vården kommer Sverige behöva invandring av läkare och annan vårdpersonal även från länder utanför Europa.

Konkurrensen om arbetskraften ökar

I maj hade 2 860 dataspecialister och 749 civilingenjörer fått arbetsillstånd i Sverige under de nya reglerna för arbetskraftsinvandring sedan de infördes. Sverige importerar dock inte bara arbetskraft. Runt 6 procent av de civilingenjörer som utexaminerades under 90-talet arbetade i ett annat land någon gång under de första 5 åren efter examen. Det handlar alltså inte bara om att konkurrera om och attrahera expertgrupper till Sverige, utan också om att behålla dem vi har idag.