Budgetunderskottens tid är nu

I regeringens vårbudget kan man bland annat läsa om mer pengar till kommunerna och ökade insatser i arbetsmarknadspolitiken. Kombinationen av ökade utgifter och minskade skatteintäkter gör att överskott vänds till underskott i statens finanser under 2009. Enligt regeringens prognos lär dessa underskott bestå åtminstone fram till 2012.

Rekordunderskott i USA

Att den svenska regeringen lägger en underbalanserad budget i dessa tider är allt annat än förvånande. Finanspolitiken måste vara offensiv när efterfrågan i ekonomin faller. Det kontroversiella ligger snarare i om regeringen satsar på rätt typ av åtgärder och - framför allt - om den totala satsningen är tillräckligt stor. Världen över tycks nämligen nu regeringar tävla om att lägga budgetar som stimulerar ekonomin mest. Effekterna på statsfinanserna sätts i andra hand.

Mest uppmärksamhet har Barack Obamas budget väckt. Om den sätts i verket skulle de amerikanska statsfinanserna i år uppvisa ett underskott på 1 800 miljarder dollar. Det motsvarar 13 procent av den amerikanska bruttonationalprodukten (BNP). För ett land som plågats av dåliga statsfinanser de senaste 30 åren kommer givetvis en sådan budget inte passera obemärkt förbi. Framför allt kommer effekterna att bli kännbara för nästa generations amerikanska skattebetalare, som kommer att tvingas leva med ökade räntebetalningar på statsskulden.

Budgetunderskotten i Sverige och USA

Offentligt finansiellt sparande som andel av BNP

Källor: SCB (t.o.m. 2007), därefter Finansdepartementet. Den amerikanska serien är hämtad från Congressional Budget Office.

Stabilitetspakten under tryck

USA är dock inte ensamt. Även i många EU-länder skenar underskotten. Denna utveckling fick nyligen EU-kommissionen att uppmana fem medlemsstater att ta itu med sina statsfinanser under de närmaste åren. Bland de varnade länderna återfinns Frankrike och Spanien, där underskotten i år väntas uppgå till 6 procent av BNP. Bland de varnade länderna finns också Storbritannien som brottas med ännu större underskott – totalt 9 procent i år. 

I sin varning lutar sig EU-kommissionen mot den regel i tillväxt- och stabilitets- pakten som säger att ett lands budgetunderskott inte får överstiga 3 procent av BNP. Om underskotten överstiger denna nivå bedöms de i förlängningen leda till en ohållbar skuldsättning.

Måttliga svenska underskott

Mot bakgrund av de europeiska och amerikanska underskotten framstår den svenska budgeten som synnerligen disciplinerad. Visserligen dansar de svenska underskotten på gränsen till de tillåtna 3 procenten, men bedöms som mest uppgå till 3,8 procent av BNP år 2010.

Kanske förstås denna svenska försiktighet bäst i skenet av det som hände under 1990-talskrisen. Då rusade budgetunderskotten iväg och var som mest uppe i 11 procent av BNP. Denna tid vill ingen ha åter i Sverige. Men den försiktiga budgetlinjen ökar också kraven på att det är rätt typ av åtgärder som genomförs.  Det gäller att få ut så mycket som möjligt av varje lånad krona.