Hur hög är arbetslösheten?

Den viktigaste källan för beräkningar av arbetslösheten är Arbetskraftsundersökningen, AKU, som Statistiska Centralbyrån, SCB, gör varje månad. AKU omfattar cirka 20 000 personer i arbetsför ålder, 16-64 år.

Det råder enighet om att det finns 5,8 miljoner svenskar i arbetsför ålder, mellan 16 och 64 år. Däremot finns det olika uppfattningar om hur många av dem som är arbetslösa. En omdiskuterad uppdelning av befolkningen sker i dem som befinner sig i arbetskraften, och de som befinner sig utanför arbetskraften. De vanligaste arbetslöshetsmåtten utgår från arbetskraften, men flera mått utgår i stället från den arbetsföra befolkningen. Detta görs för att bättre återspegla den verkliga arbetslösheten. De som mäter på det sättet anser att stora grupper annars inte kommer med i arbetslöshetsstatistiken.

Sammansättning av den arbetsföra befolkningen

• Befolkningen 5,8 miljoner

Därav är:

• I arbetskraften 4,5 miljoner
• Utanför arbetskraften 1,3 miljoner

Arbetskraften delas upp i:

• Sysselsatta 4,3 miljoner
• Arbetslösa 0,2 miljoner

Enligt SCB:s indelning är det alltså drygt 4,5 miljoner personer som räknas till arbetskraften och 1,3 miljoner som inte tillhör den. För att tillhöra arbetskraften måste man vara antingen sysselsatt, som anställd eller egen företagare, eller arbetslös. För att räknas som arbetslös ska man kunna arbeta och ha sökt arbete. Den officiella, öppna arbetslösheten beräknas med arbetskraften som bas. 217 000 personer var öppet arbetslösa i maj 2006, eller 4,8 procent av arbetskraften.

Utanför arbetskraften befinner sig de som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Hit hör studenter, personer med sjuk- och aktivitetsersättning, hemarbetande, värnpliktiga och deltagare i arbetsmarknadsutbildning.

Bland dem som befinner sig utanför arbetskraften finns många som velat och kunnat arbeta, men som inte sökt arbete. Det finns en kritik mot att de inte registreras som arbetslösa i AKU. De kallas i AKU för ”latent arbetssökande”. I denna grupp ingår även heltidsstuderande som har sökt arbete. Det är stora tal det handlar om: Gruppen latent arbetssökande uppgår till 169 000 personer, varav 116 000 är heltidsstuderande som söker arbete. I flera arbetslöshetsmått inkluderas därför dessa grupper.

Att människor rör sig till och från arbetskraften har betydelse för hur hög den öppna arbetslösheten blir. Om en person som är arbetslös, och alltså befinner sig i arbetskraften, påbörjar en arbetsmarknadsutbildning, och därmed lämnar arbetskraften, innebär det att den öppna arbetslösheten minskar.

Sysselsättningen kan också öka utan att antalet arbetslösa minskar lika mycket. Det sker till exempel när heltidsstuderande, som egentligen vill arbeta, får jobb. De går då från att ha befunnit sig utanför arbetskraften till att ingå i arbetskraften och dessutom vara sysselsatta.

Omdiskuterade mått

Det finns en kritik mot att man genom att definiera arbetskraften på ett visst sätt kan maskera den verkliga arbetslösheten. Kritikerna menar att den som befinner sig i en arbetsmarknadsutbildning borde fortsätta att räknas som arbetslös, eftersom personen inte skulle ha genomgått utbildningen om han eller hon hade ett jobb.

En orsak till debatten om arbetslöshetsmåtten är att SCB har olika definitioner av arbetskraften när statistiken redovisas i Sverige och när den redovisas internationellt. I den internationella redovisningen till EU:s statistikbyrå Eurostat måste SCB följa internationella regler som säger att heltidsstuderande som söker arbete ska räknas till arbetskraften och där redovisas som arbetslösa.

SCB är inte den enda producenten av data om arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, redovisar varje vecka hur många som är inskrivna på arbetsförmedlingarna och hur många som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

De olika definitionerna är orsaken till att SCB, Eurostat och AMS till exempel redovisar olika hög ungdomsarbetslöshet.

Här nedan presenteras de vanligaste arbetslöshetsmåtten.

Arbetslöshet enligt SCB

4,8 procent av arbetskraften, som i maj 2006 uppgår till 4 513 000, eller 217 000 personer. Detta är det officiella arbetslöshetsmåttet. Det redovisar dem som i arbetskraftsundersökningen sagt att de kan arbeta och söker arbete. Måttet kallas även ”öppen arbetslöshet”. Det har numera endast status som ett av flera möjliga mått på arbetslösheten.

Arbetslöshet enligt Eurostat

Måttet baseras på SCB:s arbetslöshetsmått, men med tillägg för heltidsstuderande som söker arbete. Antalet är 333 000, där 217 000 är öppet arbetslösa och 116 000 är heltidsstuderande. Detta utgör 7,4 procent av arbetskraften. Just nu redovisar dock inte Eurostat ett svenskt mått eftersom SCB arbetar med att anpassa sin mätmetod till EU.

Eurostats mått är det officiella internationella arbetslöshetsmåttet. Det har som sådant ökande status eftersom det kommer att bli möjligt att jämföra arbetslösheten i Sverige med arbetslösheten i de andra EU-länderna. Den genomsnittliga arbetslösheten i de 25 EU-länderna är 8,3 procent.

Arbetslöshet enligt AMS

4,2 procent av arbetskraften eller 187 000 personer. Detta mått redovisar hur många som är anmälda vid arbetsförmedlingarna i slutet av månaden som andel av arbetskraften. Dessa siffror blir något lägre än i SCB:s undersökning där det inte finns krav på att man ska vara anmäld vid arbetsförmedlingen.

Obalanstal

7,4 procent av arbetskraften eller 333 000 personer. Detta mått kommer också från AMS. Det visar både hur många som är anmälda vid arbetsförmedlingarna, 187 000, och hur många som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, 146 000. Måttet används allt oftare som belysning av arbetsmarknadsläget.

Utvidgad arbetslöshet

8,6 procent av arbetskraften, eller 386 000 personer. Måttet inkluderar öppet arbetslösa, 217 000, och latent arbetssökande, 169 000. Detta mått tas fram av den statliga myndigheten Konjunkturinstitutet, KI. KI anser att måttet bättre återspeglar mängden lediga resurser på arbetsmarknaden än enbart den öppna arbetslösheten.

Bred arbetslöshet

17,7 procent av befolkningen i arbetsför ålder, eller 1 032 000 personer i april 2006. Moderaterna har tagit fram detta mått, som utgår från befolkningen i arbetsför ålder snarare än arbetskraften. Måttet ska mäta hur många som skulle kunna arbeta om arbetsmarknaden fungerade väl och utgår från tanken att alla ska kunna arbeta efter förmåga. Bred arbetslöshet är helt baserat på data från AKU och visar andelen svenskar i arbetsför ålder som inte är sysselsatta i förvärvsarbete eller som studerar och inte söker arbete.

Öppen och dold arbetslöshet

15,9 procent av befolkningen i arbetsför ålder eller 923 000 personer i snitt under 2006, januari-april. Detta är ett mått från Svenskt Näringsliv som också går utöver den gällande svenska arbetskraftsdefinitionen för att kunna ge en uppskattning av den verkliga arbetslösheten bland befolkningen i arbetsför ålder. Måttet inkluderar heltidsstuderande som söker arbete, personer i arbetsmarknadspolitiska program och undersysselsatta. Därtill görs antaganden om att ett visst antal sjukfrånvarande egentligen är arbetslösa. Man utgår då från sjukfrånvaronivån under åren 1995-1997. På samma sätt görs antaganden om att ett visst antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning, tidigare kallade förtidspensionerade, egentligen är arbetslösa. Antagandet görs utifrån nivån 1995-1997.

Utanförskap

19,8 procent av befolkningen i arbetsför ålder eller 1 152 000 personer i snitt under 2006, januari-april. Detta är ett bredare mått från Svenskt Näringsliv än den öppna och dolda arbetslösheten. Beräkningen av måttet är mycket likt moderaternas mått för bred arbetslöshet, men vid beräkningen räknas inte sysselsatta med någon form av lönesubvention som sysselsatta.

Läs mer:

Arbetslöshet