Välkommen Rumänien!

Från och med idag är Rumänien en av två nya medlemmar i EU. Trots en relativt hög tillväxt och ett antal stora ekonomiska reformer är landet ett av Europas fattigaste länder. På senare år har den ekonomiska utvecklingen sackat efter, vilket beror på problem inom jordbrukssektorn, höjda energipriser samt appreciering av valutan. Investeringsklimatet har dock förbättrats men det som fortfarande oroar investerare är korruption, byråkrati och ett bristfälligt utvecklat rättsväsende.

Efter andra världskriget blev Rumänien en del av östblocket med en kommunistisk enpartistat. Vid östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet följde Rumänien med. Under en stundtals våldsam revolution föll diktaturen. Därefter följde en svår ekonomisk kris under 1990-talet och de problem som den gamla regimen hade skapat var svårlösta. Rumänien har länge varit en av Europas fattigaste länder. Rumänien ansökte om medlemskap i EU redan 1995 och har varit medlem i NATO sedan 2004.

Rumänien har sedan krisen genomfört ett antal ekonomiska reformer så som privatisering av statliga företag, inte minst inom energisektorn. Mellan 2001 och 2004 minskade antalet statligt ägda företag med nästan 500 stycken. Investeringsklimatet har på grund av de ekonomiska och politiska reformerna förbättrats under senare år. Det som fortfarande oroar investerare är korruptionen, byråkratin och ett bristfälligt utvecklat rättsväsende. Dessa områden var också de som EU gav Rumänien i uppdrag att åtgärda inför medlemskapet 2007.

Reformerat skattesystem och relativt hög tillväxt

År 2005 införde Rumänien en enhetlig bolags- och inkomstskatt på 16 procent, så kallad ’platt skatt’. Företagsskatten låg tidigare på 25 procent och inkomstskatterna på skalan 18-40 procent. I och med detta ökade investeringarna markant liksom den privata konsumtionen. Däremot fick staten ett inkomstbortfall på cirka 15 procent av BNP, vilket motsvarar ungefär 1 miljard Euro.

År 2005 uppgick BNP till 4 procent. Detta kan jämföras med drygt 8 procent året innan. De bakomliggande faktorerna till den minskade tillväxten var en kraftig nedgång i jordbrukssektorn på grund av stora översvämningar året innan. Dessutom innebar höjda energipriser en minskad industriell produktion. Trots denna relativt goda tillväxt lever ungefär 40 procent av rumänerna under fattigdomströskeln.

Under 2004 var inflationen uppe i drygt 9 procent och målet för 2005 var att få ned inflationen till drygt 7 procent. Detta lyckades dock inte och inflationen stannade på drygt 8 procent. Detta berodde i stort på ökade energipriser och effekterna av skattesänkningen 2005.

Den officiella arbetslösheten har sjunkit stadigt sedan 1999. Däremot tros den dolda arbetslösheten i landet vara betydande. Mer än 35 procent av den sysselsatta befolkningen arbetar inom jordbruket men många producerar inte mer än för hushållets behov.

Rumäniens största exportmarknad utgörs av EU och uppgår till hela 68 procent av den totala exporten. De största mottagarna av rumänska produkter är Italien, Tyskland och Frankrike. Omkring 60 procent av importen har också sitt ursprung i EU.

Sveriges förbindelser med Rumänien

Sverige har en relativt blygsam handel med Rumänien. Under 2006, januari-oktober, uppgick den svenska exporten till 2,4 miljarder kronor. Detta utgjorde 0,3 procent av Sveriges totala export. Importen uppgick till drygt 1 miljard kronor och utgjorde därmed 0,1 procent av Sveriges totala import. De svenska investeringarna i Rumänien uppgick till 112,4 USD 2005.

Källor till siffror och text: SCB, Utrikesdepartementet, Svenskt Näringsliv, Exportrådet