Styrräntor - internationellt

Senast uppdaterad: 2024-03-21

Styrräntor är centralbankernas viktigaste verktyg för att stimulera ekonomin under en lågkonjunktur och kyla av den under en högkonjunktur. På så sätt hålls inflationen på en låg och stabil nivå.

Alla moderna ekonomier har en centralbankcentralbank:. I Sverige heter den RiksbankenRiksbanken:, i USA Federal Reserve och i euroområdeteuroområdet: Europeiska CentralbankenEuropeiska Centralbanken:, ECBECB:.

I euroområdeteuroområdet: bestäms den huvudsakliga penningpolitikenpenningpolitiken: av ECBECB:, där alla medlemsländer i eurosamarbetet finns representerade. Euroländerna har däremot fortfarande kvar sina nationella centralbanker som är med och genomför penningpolitikenpenningpolitiken:.

Inriktningen på penningpolitikenpenningpolitiken: kan variera mellan olika länder. Generellt är dess främsta syfte att skapa goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt , genom att dämpa konjunktursvängningar och upprätthålla en låg och stabil inflation . Det viktigaste penningpolitiska verktyget som centralbankerna använder är styrräntan. I Sverige heter styrräntan bara styrräntan (tidigare hette den reporänta ), i USA kallas den Fed Funds-räntaränta: och i euroområdeteuroområdet: finns det tre olika styrräntor till inlåningsfaciliteten, refinansieringstransaktioner och utlåningsfaciliteten.

Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar centralbankerna marknadsräntorna i ekonomin. På så sätt kan centralbankerna stimulera ekonomin i lågkonjunktur och kyla av den i högkonjunkturhögkonjunktur:. Vissa centralbanker, såsom RiksbankenRiksbanken: och ECBECB:, har uttalade inflationsmålinflationsmål: medan andra centralbanker enbart har målet att hålla inflationen på en låg nivå som är förenlig med god ekonomisk tillväxttillväxt:.

Hur styrräntorna utvecklas är ofta i hög grad en avspegling av konjunkturen. I samband med finanskrisen i slutet av 2008 sänktes styrräntorna i USA, euroområdeteuroområdet: och Sverige till rekordlåga nivåer. Räntan i USA steg därefter igen i takt med det stärkta konjunkturläget och låg länge en bra bit över ECBECB::s och Riksbankens nivåer.

I mars 2020 tvingade dock coronakrisen den amerikanska centralbanken att kraftigt sänka räntan. Tack vare starka ekonomiska stimulanser från både finans- och penningpolitikenpenningpolitiken: återhämtade sig de flesta länderna relativt fort under 2021 och inflationen började ta fart. I mitten av mars 2022 inleddes en höjningscykel av den amerikanska centralbanken. Sedan dess har RiksbankenRiksbanken: och många andra centralbanker också höjt räntan för att få ner inflationen till målen.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.