Produktivitet – internationellt
Senast uppdaterad: 2023-10-17
Avancerade ekonomier har hög produktivitet där varje insatt arbetstimme skapar stora värden. Den svenska ekonomin uppvisar totalt sett en högre produktivitet än EU-genomsnittet, och ligger strax över länder som exempelvis Nederländerna och Tyskland.
ProduktivitetProduktivitet:, eller arbetsproduktivitetarbetsproduktivitet: om man ska vara noga, beskriver hur mycket varje anställd producerar i genomsnitt. Man kan mäta produktivitetproduktivitet: i enskilda branscher och sektorer, eller titta på hela ekonomin. När man ser till hela ekonomin beräknas produktiviteten vanligtvis genom att BNP divideras med antal arbetade timmar. Att man oftast dividerar med timmar istället för antal sysselsatta , beror på att en sådan beräkning tar bättre hänsyn till hur vanligt det är med deltidsarbete.
En hög produktivitetproduktivitet: är en tydlig indikation på att ekonomin är avancerad. I sådana länder skapar produktionen stora värden i förhållande till varje insatt arbetstimme. På motsvarande sätt uppvisar lite mindre utvecklade ekonomier, med enklare och mer arbetskraftsintensivarbetskraftsintensiv: produktion, lägre produktivitetsnivåer.
I diagrammet ovan redovisas en internationell jämförelse över olika länders produktivitetproduktivitet:. Av siffrorna framgår att den svenska produktiviteten , totalt sett, är högre än EUEU:-genomsnittet, men lägre än länder som Norge och Danmark. Siffrorna bör dock inte tolkas som att svenska arbetstagarearbetstagare: nödvändigtvis är mindre produktiva än exempelvis danska arbetstagarearbetstagare:, givet att de jobbar med samma saker. Produktiviteten för en hel ekonomi är nämligen starkt beroende av vilken slags produktion länderna ägnar sig åt.
När länder utvecklas sker en strukturomvandlingstrukturomvandling: där lågproduktiv produktion successivt ersätts av mer högproduktiv verksamhet. Detta är själva grunden för ett ökat välståndsskapande och en högre levnadsstandard. Hur snabbt denna process rör sig beror på en mängd olika faktorer, till exempel arbetskraftens utbildningsnivå , företagsklimatet, arbetsmarknadens funktionssätt, investeringar i forskning och utveckling och så vidare. Ytterligare en faktor som kan få stor betydelse är förekomsten av olika naturtillgångar. Till exempel ska Norges höga produktivitetproduktivitet: läsas mot bakgrund av den mycket inkomstbringande och produktiva oljeindustrin.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.