Sysselsättningsgrad - internationellt
Senast uppdaterad: 2023-07-21
Sverige har en hög sysselsättningsgrad jämfört med många andra länder. I åldersgruppen 20-64 år har Sverige den fjärde högsta sysselsättningsgraden i EU, näst efter Island, Nederländerna och Schweiz.
Sysselsättningsgrad , eller sysselsättningsandelsysselsättningsandel: som det också kallas, visar hur stor andel av befolkningen i en viss åldersgrupp, vanligtvis 15-74 år, som är sysselsatt. Sysselsättningsgraden i Sverige är hög jämfört med andra länder. Under 2023 var genomsnittet i EUEU: en sysselsättningsgrad på cirka 61 procent, vilket är drygt 8 procentenheter lägre än i Sverige. Studerar man istället åldersgruppen 20-64 år har Sverige EUEU::s fjärde högsta sysselsättningsgrad.
Genom att klicka på de mindre diagrammen kan du se hur sysselsättningsgraden har utvecklats över tid i olika europeiska länder. I de flesta länder sjönk sysselsättningsgraden under 2009 som en konsekvens av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Sysselsättningsgraden minskade även drastiskt för många länder till följd av Coronakrisens effekter på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Efter krisen har det skett en uppgång i samtliga EUEU: länder. Från år 2021 till 2022, mellan åldrarna 15-74 ökade Sveriges sysselsättningsgrad med cirka 2 procentenheter. Island och Grekland ökade mest med nästan 3 procentenheter. Du kan även följa utvecklingen för Sverige månadsvis här .
Förutom konjunkturläget kan sysselsättningsgraden påverkas av befolkningens åldersfördelning , hur många som deltar i gymnasial eller eftergymnasial utbildningutbildning:, hur väl arbetsmarknadenarbetsmarknaden: fungerar och hur olika arbetsmarknadspolitiska programarbetsmarknadspolitiska program: är utformade. De som deltar i arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta om de får lönlön: från arbetsgivaren. Om ersättning betalas ut direkt från staten till person räknas hen dock inte som sysselsatt.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.