Arbetskraftskostnader - internationellt

Senast uppdaterad: 2023-04-18

Kostnaden för företag att anställa personal varierar mellan olika länder. I diagrammet nedan visas arbetskraftskostnaderna per arbetad timme inom näringslivet, uppdelat på lönekostnad och sociala avgifter, i ett antal europeiska länder. Bland EU-länderna har Luxemburg de högsta kostnaderna och Bulgarien de lägsta.

Diagrammet visar de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per timme inom näringslivetnäringslivet: uppdelade på lönekostnad och sociala avgiftersociala avgifter:. Lönekostnaden inkluderar direkt lönlön: och annan ersättning för utfört arbete, till exempel provision, förmåner och bonus.

Sammanställningen visar att det är relativt kostsamt att anställa i Sverige. Vi har högre arbetskraftskostnader än genomsnittet i EUEU:. Nära en tredjedel av dessa utgörs av sociala avgifter , där den lagstadgade arbetsgivaravgiften är den största posten. Utöver det inkluderas avtalade sociala avgiftersociala avgifter: som i Sverige bestäms i kollektivavtalen samt viss personalutbildning.

Rankar man de enskilda posterna i tabellen ligger Sverige högst sett till de sociala avgifterna och tionde högst sett till själva lönen, trettonde högst om man ser till enbart EUEU:-länderna. Lönekostnaderna är framtagna med hjälp av Labour Cost Index, LCI, och kan därför skilja sig mot de på nationell nivå. Uppgifter kring medianmedian:- och genomsnittslöner i Sverige hittar du här . Värdena är däremot bra för att jämför länder och utveckling över tid.

Arbetskraftskostnad brukar användas som en indikator på konkurrenskraftkonkurrenskraft:. Det är en av komponenterna som påverkar priset på varorvaror: och tjänstertjänster:, vilket i längden har betydelse för företags möjlighet att sälja sina produkter. När man jämför arbetskraftskostnader mellan länder är det bra att ha i åtanke att näringslivsstrukturer och kvalifikationsgrader kan skilja mellan länder vilket också har betydelse för löneläget. Högkvalificerad arbetskraftarbetskraft: och avancerad produktion tenderar till exempel att ge högre lönelägen.

Värt att notera är att diagrammen inte visar hur stor andel av lönen som går till inkomstskatter och därför inte heller hur mycket anställda får utbetalt av de totala kostnaderna. Statistiken tar inte heller hänsyn till prisnivå och skillnader i köpkraftköpkraft:. Däremot kan växelkursvariationer påverka utfallet. Då EurostatEurostat: mäter arbetskraftskostnader i euroeuro: kan en svag svensk växelkursväxelkurs: leda till lägre arbetskraftskostnader även om lönerna i svenska kronor ökar.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.