Så påverkas Sveriges ekonomi av coronakrisen

Publicerad: 2020-12-03

Coronapandemin har inneburit en mycket kraftig påverkan på Sveriges ekonomi. Samtidigt är det tydligt att krisen har slagit olika hårt i olika delar av näringslivet. Nya siffror från SCB, Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen ger en uppdaterad bild av läget i ekonomin och av hur återhämtningen går. Här går vi igenom vad vi vet.

I fredags kom SCBSCB::s nya beräkning av Sveriges bruttonationalprodukt, BNPBNP:, under årets tredje kvartal. BNPBNP: steg med 4,9 procent jämfört med kvartal två, men ekonomin är långt ifrån återhämtad. Under andra kvartalet såg vi en minskning med hela 8,0 procent, den största minskningen mellan två kvartal som någonsin har uppmätts.

BNPBNP: beskriver storleken på ett lands ekonomi och beräknas genom att man summerar värdet på alla varorvaror: och tjänstertjänster: som produceras. Det är det vanligaste måttet för att redovisa ett lands ekonomiska tillväxttillväxt:. I genomsnitt har Sveriges BNPBNP: vuxit med ungefär två procent om året sedan 1970-talet. Senaste gången Sverige upplevde en kraftig minskning var under finanskrisen 2008 – 2009. År 2009 minskade Sveriges BNPBNP: med över 4,3 procent, vilket då var det största uppmätta tappet för ett enskilt år sedan 1950. Exakt hur stort tappet blir under 2020 är fortfarande osäkert, men det handlar om en betydande tillbakagång.

Den minskade ekonomiska aktiviteten har utsatt hela arbetsmarknadenarbetsmarknaden: för en chockchock:. Under våren steg antalet varselvarsel: kraftigt och sedan i mars har 112 000 personer varslats om uppsägning . Därutöver har 88 000 ansökningar om korttidspermittering kommit in till Tillväxtverket och närmare 600 000 anställda har omfattats av systemet, sammantaget en mycket kraftig påverkan på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: som märkts av i de flesta branscher. Antalet inskrivna arbetslösa har ökat till drygt 450 000 personer, en ökning med 24 procent jämfört med samma period hösten 2019.

Coronapandemin, och inte minst de råd och restriktioner som regeringen och myndigheter har utfärdat, har resulterat i efterfrågetapp som slagit brett över ekonomin, men vissa branscher har påverkats mer än andra. En branschbransch: som drabbats särskilt hårt av minskad omsättningomsättning: är hotell- och restaurangbranschen. Enligt de senaste beräkningarna från Konjunkturinstitutet är omsättningstappet i branschen just nu 65 procent.

Inom industrin fortsätter en försiktig återhämtning. I maj 2020 svarade 71 procent av industriföretagen att de hade tappat i omsättningomsättning:. I de senaste siffrorna från slutet av november är nivån 48 procent.

Inom handeln är läget just nu osäkert. Efter att ha visat en viss återhämtning sedan i maj så ökar nu återigen andelen företagföretag: som upplever ett omsättningstapp. I slutet av november svarar 57 procent av företagen inom handeln att de har ett omsättningstapp, jämfört med 43 procent under oktober.

Sett över hela näringslivetnäringslivet: så svarar 55 procent av samtliga företagföretag: i Konjunkturinstitutets undersökning att de har ett omsättningstapp jämfört med samma period föregående år. I maj var den siffran 74 procent. En återhämtning pågår, men för många i Sverige är krisen fortfarande högst närvarande.

Många faktorer bidrar till att prognoser om framtiden just nu är extra osäkra. Det vi vet är att flera delar av ekonomin fortfarande är starkt påverkade av krisen och att återhämtningen kommer att ta lång tid.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.