Arbetskraftsinvandring - värdeskapande i miljardklass

Publicerad: 2019-06-27

Vad har en IT-specialist gemensamt med en bärplockare? Båda är yrkesgrupper där arbetskraftsinvandring fyller en kompetenslucka på svensk arbetsmarknad. Arbetskraftsinvandring är inte bara en viktig pusselbit i företags kompetensförsörjning utan skapar även betydande värden för samhällsekonomin. Totalt rör det sig om miljardbelopp visar en ny rapport.

ArbetskraftsinvandringArbetskraftsinvandring: fyller en viktig funktion på svensk arbetsmarknad genom att bidra med kompetenskompetens: som annars är svår eller omöjlig att rekrytera. Det handlar vanligtvis om bristyrken där den inhemska kompetensen inte räcker till eller om yrken som helt enkelt inte lockar svenska arbetstagarearbetstagare:. Under senare år har arbetskraftsinvandringen till Sverige ökat och förra året beviljades nära 21 000 nya arbetstillstånd till utomeuropeiska medborgare.

Det är inte bara personerna som flyttar hit för att arbeta som tjänar på att ta ett jobb i Sverige. En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att arbetskraftsinvandringarbetskraftsinvandring: också skapar stora värden för samhällsekonomin i stort. Under förra året gav deras arbetsinsats ett totalt tillskott på 34 miljarder kronor till BNP och skatteintäkter på omkring 12 miljarder. Därutöver ökade även företagens omsättningomsättning: med totalt 64 miljarder kronor.

En vanlig missuppfattning är att arbetskraftsinvandringarbetskraftsinvandring: tränger undan jobbmöjligheter för den inhemska befolkningen. I realiteten kompletterar arbetskraftsinvandringarbetskraftsinvandring: snarare den befintliga arbetskraften, vilket är en effekt som också visas i studien. De cirka 21 000 heltidstjänster som anställningarna av arbetskraftsinvandrare totalt motsvarade under 2018 genererade i sin tur omkring 14 100 nya heltidstjänster.

Högkvalificerade yrken viktigast, men inte överallt

IT-specialister, bärplockare och civilingenjörer var de tre vanligaste yrkesgrupperna att beviljas arbetstillstånd under förra året. På nationell nivå är det högkvalificerade yrken inom framför allt det tekniska området, såsom civilingenjörer och systemutvecklare, som svarar för det största värdeskapandet. Summan av de direkta och indirekta effekterna som dessa två yrkesgrupper genererar står de för närmare hälften av det totala värdet.

Detta betyder dock inte att yrken med lägre kvalifikationskrav är oviktiga. På regional nivå svarar de på vissa håll för en betydande andel av värdeskapandet. Dessutom är dessa yrken ofta säsongsbetonade vilket innebär kortare arbetsperioder på plats i Sverige och att värdet de skapar därför missgynnas i en jämförelse på årsbasis.

Dalarna och Västerbotten är områden där just branscher med lägre kvalifikationskrav som exempelvis bärplockare, plantörer och tjänstertjänster: inom restaurangbranschen står för en stor del av värdeskapandet, omkring 50 procent sammanslaget. I storstadsregioner är läget mer likt den på nationell nivå och yrken med högre kvalifikationsgrad står för större del av det totala värdeskapandet. Yrkeskategorin IT-arkitekter, systemvetare och testledare m.fl. står exempelvis ensamt för ca hälften av det skapade samhällsekonomiska värdet i Stockholm.

På nationell nivå kan man konstatera att det samhällsekonomiska värdet av arbetskraftsinvandringarbetskraftsinvandring: generellt är högre i storstadsregionerna. Det är dock också här arbetskraftsinvandringen är som störst.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.