Få skatteförslag i avskalad budgetproposition

Publicerad: 2018-11-26

Övergångsregeringens budget innehåller bara ett fåtal förslag på skatteområdet. Två av dem, sänkningen av skatten för äldre och justeringarna i arbetsgivaravgiften, förtjänar ändå att uppmärksammas. Det ena därför att det faktiskt påverkar folks plånböcker, det andra för att det ytterligare grumlar distinktionen mellan avgift och skatt.

Eftersom övergångsregeringen inte ska lägga några politiskt känsliga förslag är årets budgetpropositionbudgetproposition: ovanligt sparsmakad på skatteområdet. Den innehåller faktiskt bara tre förändringar varav en avser en ganska okontroversiell höjning av vägavgiften för tunga fordon. De andra två rör däremot bredare skatter: arbetsgivaravgiften och inkomstskatten för äldre.

Sänkt pensionärsskatt

När det gäller inkomstskatten för äldre, den så kallade pensionärsskatten, är förslaget att man fortsätter på inslagen väg och minskar skillnaden gentemot arbetsbeskattningen. Upplägget är helt identiskt med hur det sett ut under tidigare mandatperioder. Man höjer grundavdraget och minskar på så vis kommunalskatten och i vissa inkomstlägen också den statliga inkomstskatten. Denna gång är det årsinkomster över 207 000 kronor som prioriteras eftersom skattedifferensen gentemot arbete redan är utraderad i lägre inkomstnivåer. Exakt hur mycket skatten sänks beror naturligtvis på hur hög pensionen är, men i många fall det rör sig om 500 kronor i månaden eller mer.

I diagrammet nedan redovisas ett antal exempelberäkningar. Sänkningarna i övergångsregeringens budgetbudget: är särredovisade och därutöver visas också redan genomförda skattesänkningar uppdelade per regering.

Som också framgår av diagrammet innebär det nuvarande förslaget att skatten faktiskt höjs för riktigt höga inkomster. Detta motiveras i budgeten av att höga pensionsinkomster idag beskattas lägre än arbetsinkomster på grund av avtrappningen av jobbskatteavdraget – en åtgärd som infördes av S/MP-regeringen 2016 och som höjde den högsta marginalskatten på arbete till 60 procent.

Ännu mer en vanlig skatt

Den andra skatteförändringen som är värd att notera gäller arbetsgivaravgiften. Visserligen ligger den totala skattesatsen kvar på 31,42 procent, men det sker vissa omkastningar i delavgifterna. Sjukförsäkringsavgiften och efterlevandepensionsavgiften sänks med 0,8 respektive 0,1 procentenheter. Skälet är att intäkterna annars hade blivit för höga i förhållande till de kostnader som dessa delavgifter ska finansiera. Samtidigt höjs dock den allmänna löneavgiften i motsvarande utsträckning, det vill säga med 0,9 procentenheter.

Dessa rockader inom arbetsgivaravgiften är på sätt och vis betydelselösa eftersom de inte påverkar den totala skattesatsen, men att det är den allmänna löneavgiften som höjs är ändå värt att påpeka eftersom denna inte är en socialavgift. Den är alltså inte kopplad till några inkomstrelaterade förmåner för individen. En höjning av löneavgiften betyder därmed att försäkringsmässigheten i arbetsgivaravgiften minskas ytterligare och gör att den blir ännu mera lik vilken skatt som helst.

Om dessa förslag går igenom kommer den allmänna löneavgiften nästa år att uppgå till 11,62 procent. Löneavgiften är den enskilt största posten i arbetsgivaravgiften och utgör en dryg tredjedel av den totala skattesatsen.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.