Många står fortfarande utanför valfrihetssystemet

Publicerad: 2017-11-14

Valfrihetssystemet finns idag tillgängligt i cirka 60 procent av landets kommuner. Långt ifrån alla har alltså möjlighet att välja utförare i hemtjänsten. Politiskt styre och befolkningstäthet tycks vara de främsta orsakerna till varför vissa kommuner väljer att inte införa systemet.

För drygt nio år sedan infördes möjligheten att använda valfrihetssystem inom kommuner och landsting. ValfrihetssystemetValfrihetssystemet: är ett alternativ till det traditionella upphandlingssystemet där den största skillnaden är att brukaren eller patienten själv får möjlighet att välja vilken utförare man vill använda. Det kan till exempel handla om äldreomsorg, social omsorgsocial omsorg: för handikappade eller barnmorska inför en graviditet.

I valfrihetssystemetvalfrihetssystemet: konkurrerar utförarna med kvalitet och inte pris. Det innebär att priset på en tjänst är politiskt fastslaget och kommunen betalar utförarna enligt de ersättningsnivåer som är beslutade. Ersättningen ska vara lika för de leverantörer som utför samma tjänst. Genom valfrihetssystemetvalfrihetssystemet: kan kommunen uppmuntra till att offentligt finansierade verksamheter utförs av privata företag och på så sätt stimulera näringslivetnäringslivet: i kommunen.

Nio av tio gör aktivt val

Det är frivilligt för kommuner att välja om de ska införa valfrihetssystemetvalfrihetssystemet: för sina invånare eller inte, men obligatoriskt för landstinget. Valfriheten utnyttjas i hög grad i de kommuner som infört systemet, främst inom äldreomsorgen . Enligt Socialstyrelsen, som fått i uppgift att på nationell nivå följa utvecklingen av valfrihetssystemetvalfrihetssystemet:, är det nio av tio brukare som gör ett aktivt val av utförare.

Införandet av valfrihetssystem har ökat succesivt med åren. I april 2017 var det 175 av landets 290 kommuner som hade valt att införa systemet. Samtidigt var det 115 kommuner som hade tagit beslut om att inte införa systemet eller hade avbrutit det.

Valfrihetspolitik

Varför vissa kommuner väljer att införa valfrihetssystemetvalfrihetssystemet: och andra inte tycks i ganska stor utsträckning hänga ihop med färgen på det politiska styret i kommunen. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har delat upp landets kommuner i tre grupper: alliansstyrda, blandat styre och vänsterstyrda kommuner. Utifrån den indelningen kan det konstateras att 87 procent av de 89 alliansstyrda kommunerna har infört valfrihetssystemetvalfrihetssystemet:. I de 101 kommunerna med blandat styre är andelen lägre, 57 procent, och i de 99 vänsterstyrda kommunerna är det endast 41 procent som har infört systemet.

Förutom ideologiska skäl verkar även kommunernas storlek och geografiska belägenhet spela roll för beslutet att införa valfrihetssystemetvalfrihetssystemet:. Av de 20 ”glesbygdskommunerna” är det endast tre kommuner som har infört valfrihetssystemetvalfrihetssystemet:. Ser man istället till gruppen ”förortskommuner till storstäder” är det 35 av 38 kommuner som har valt att införa systemet. Enligt Socialstyrelsen ser förutsättningarna olika ut i landet. Marknaden för privata utförare är begränsad i glesbygdskommuner med lågt befolkningsunderlag. Socialstyrelsen konstaterar dock också att det ur ett nationellt perspektiv knappast är jämlikt att vissa brukare kan välja utförare i hemtjänsten, medan andra inte har den möjligheten.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.