Artikel

Hur grön är vår tillväxt?

Publicerad 2007-09-28 av Fredrik Carlgren

Sverige är en ”grön fläck” på EUEU:-kartan. Vi är det land inom EUEU: som släpper ut minst växthusgaserväxthusgaser: i förhållande till hur stor vår produktion är. Trots det kan vår ekonomi bli ännu grönare.

För ett par dagar sedan deltog statsminister Fredrik Reinfeldt i FN:s klimattoppmöte i New York. Han talade då också på en presskonferens om ett näringslivsprojekt vars målsättning är att minska koldioxidutsläppen.

Projektet kallas Carbon Disclosure Project, CDP, och arbetar med att kartlägga hur mycket koldioxidkoldioxid: som de största företagen i världen släpper ut. Bakom projektet står ett stort antal företagföretag:, stiftelser, regeringar och myndigheter runt om i världen. Bland annat det svenska verket för näringslivsutveckling, Nutek.

CDP bygger på frivillighet. Inget företagföretag: är tvingat att medverka. Att ändå närmare 80 procent av världens 500 största bolag svarade på årets enkät visar att klimatfrågan har kommit högt upp på näringslivets agenda. Det går helt enkelt inte att bortse från de ökade kostnader som klimatförändringen riskerar att medföra.

Ur ett affärsperspektiv är det heller inte möjligt att blunda för att konsumenter styr sin efterfråganefterfrågan: mot ”gröna” produkter. Företagen är mycket medvetna om detta. I årets undersökning svarade 82 procent av företagen att man såg en kommersiell potential i hanteringen av klimatkrisen.

Genom att ställa om sin produktion snabbare än konkurrenterna kan företagföretag: nämligen vinna marknadsandelar. Grön produktion och gröna produkter håller helt enkelt på att bli en lika viktig konkurrensfaktor som de traditionella måttstockarna pris, kvalitet och tillgänglighet.

Klimateffektiv produktion

Hur står sig då svenska företagföretag: i en jämförelse? På det svaret måste vi vänta ytterligare en tid då en rapport om den nordiska marknaden ännu inte är färdigställd av CDP. Och även när en sådan rapport kommer, ger den inte fullständig bild av hela ekonomin. Detta eftersom bara 50 svenska företagföretag: har tillfrågatsgats:.

Men genom att ställa två enkla frågor kan vi från känd statistik redan nu få fram en grov bild på hur klimateffektiv den svenska ekonomin är i förhållande till omvärlden, exempelvis de övriga EUEU:-medlemmarna:

• Hur mycket producerar vi i Sverige jämfört med övriga EUEU:?
• Hur mycket växthusgaserväxthusgaser: släpper Sverige ut jämfört med övriga EUEU:?

Produktionen kan mätas som BNPBNP: angiven i en gemensam valutavaluta:, exempelvis euroeuro:. De klimatpåverkande utsläppen kan mätas i form av koldioxidekvivalenterkoldioxidekvivalenter:, växthusgaserväxthusgaser:, med enheten kilogram. Kvoten mellan de två blir då en indikator som visar hur klimateffektiv ekonomin är. Ju lägre kvotkvot: desto mer klimateffektiv är ekonomin.

För svensk del låg denna kvotkvot: på 0,23 kilokilo: växthusgaserväxthusgaser: per euroeuro: år 2005. Detta är den lägsta nivån inom EUEU:. Faktum är att den svenska ekonomin är mer än dubbelt så klimateffektiv än den genomsnittliga medlemsstaten i EUEU:.

Skillnaderna blir ännu tydligare om man jämför Sveriges utsläpp med nyare medlemsstater som Rumänien och Bulgarien. Dessa hade år 2005 utsläppskvoter på 2,88 och 3,94 kilokilo: per euroeuro:. Jämfört med Bulgarien är alltså den svenska ekonomin mer än 17 gånger så klimateffektiv.

Hur ska då denna siffra tolkas? Jo, givet hur de båda ländernas energitillförsel ser ut idag kan vi i Sverige producera 17 gånger mer än Bulgarien utan att släppa ut mer växthusgaserväxthusgaser: än Bulgarien.

Klimateffektivitet inom EU, 2005

KoldioxidekvivalenterKoldioxidekvivalenter: (kg) per BNPBNP: (euroeuro:)

Källor: EurostatEurostat:, European Environment Agency, samt egna beräkningar

Jämförelserna ovan kan tyckas orättvisa. Förutsättningarna mellan länderna skiljer sig ju åt. Få länder har lika goda förutsättningar som Sverige när det gäller tillgången på vattenkraft. Samma sak gäller för kärnkraften, som även den är en klimatneutral metod att framställa energienergi:. Vidare befinner sig EUEU:-ekonomierna i helt olika utvecklings- stadier och skiljer sig åt både vad gäller industrisammansättning och geografiska förhållanden. Men jämförelserna belyser samtidigt ett viktigt faktum; det går inte att sätta likhetstecken mellan en hög BNPBNP: och stora koldioxidutsläpp.

Sverige trots allt en del av problemet…

Siffrorna för Sverige visar alltså att det är möjligt att förena ekonomisk tillväxttillväxt: och relativt låga koldioxidutsläpp.

Det finns dock en gräns för hur mycket länder i den industrialiserade världen kan slå sig för bröstet för sin avancerade teknologi och effektiviteteffektivitet:. Sanningen är att till och med ett land som Sverige, som alltså i många avseenden ligger i absolut framkant på området, släpper ut mer växthusgaserväxthusgaser: än världsgenomsnittet. Detta gäller oavsett om vi räknar utsläpp per invånare eller utsläpp i relation till BNPBNP:.

I detta sammanhang kommer givetvis våra företagföretag: att spela en avgörande roll. Både när det gäller att förbättra och effektivisera produktionsprocesser, men minst lika viktigt, när det gäller att utveckla ny teknik som belastar miljön mindre.

Trots att Sverige framstår som en jämförelsevis grön fläck på EUEU:-kartan kan vi alltså bli ännu grönare.