Elsimulatorn
Energimyndigheten räknar i sina långtidsprognoser med en kraftig ökning av Efterfrågan:efterfrågan på elektrisk Energi:energi i Sverige fram till år 2060. För att möta behovet kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av såväl produktionskapacitet som elnät. Ekonomifaktas elsimulator syftar till att illustrera omfattningen av denna utmaning.
Välj ett fördefinierat scenario eller laborera själv med reglagen. I dagsläget produceras mer el i Sverige än vad som konsumeras, vilket betyder att landet är en nettoexportör, men om inte produktionskapaciteten och elnätet skulle byggas ut så skulle det inom bara några år råda ett stort underskott.
Observera att det av geografiska skäl är osannolikt med någon betydande utbyggnad av vattenkraft eller kraftvärme, och det finns inte heller någon utbredd politisk vilja till avveckling av något av dessa energislag. De har därför inga reglage i elsimulatorn utan är inräknade utifrån en förutbestämd nivå med antagande om en viss effektivisering över tid.
För närvarande simuleras en utveckling baserad på egna inställningar.
Utgångsläget för simulatorn är antagandet att all utbyggnad av ny kapacitet skulle avstanna men befintliga anläggningar skulle underhållas. Det blir inledningsvis en svag ökning av den totala produktionen tack vare förväntade effektiviseringar i samband med underhåll. Därefter avtar den igen på grund av en förväntad långsiktig minskning inom produktionsformen kraftvärme.
Simuleringen fossilfritt försöker möta elbehovet i första hand genom kärnkraft men även med viss utbyggnad av förnybara energikällor. Eftersom det förväntas vara svårt att bygga stora mängder kärnkraft på kort tid uppstår ett underskott under ett antal år som måste mötas med import eller genom att förväntade industrisatsningar senareläggs.
Simuleringen förnybart försöker möta elbehovet i första hand genom förnybara energikällor parallellt med en viss minskning av kärnkraften. Denna utveckling kräver omfattande investeringar i energilagring och har ändå svårt att säkerställa effektbalansen året runt, vilket riskerar att leda till kraftiga variationer i elpriserna och oplanerade stopp av industrianläggningar.
Simuleringen blandad utbyggnad kombinerar utbyggd kärnkraft med betydande utbyggnad av vind- och solkraft. Investeringar i energilagring säkerställer att det året runt med god förutsägbarhet finns tillgång till den elektricitet som efterfrågas.
420 TWh
160 TWh
2030
2060
Diagrammet visar den förväntade användningen av elenergi i Energimyndighetens högre respektive lägre scenarier. De färgade linjerna motsvarar de två varianter som finns av högre respektive lägre scenario. Den streckade linjen visar den inställda simulerade elproduktionen.
Varning:
Effektbalansen uppfylls inte under 30 prognosår (2031–2060). Risk för elbrist och prisvariationer.
Högre scenario: 367 — 375 TWh
Lägre scenario: 227 — 250 TWh
Simulerad elproduktion: 202 TWh
2060
7,0 GW
2060
7,0 GW
2060
0,0 GW
2060
0,0 GW
2060
27,0 GW
2060
27,0 GW
2060
7,0 GW
2060
7,0 GW
2060
0,5 TWh
2060
0,5 TWh
2060
0%
2060
0%
Ledtider i form av handläggning, beslut och eventuella överklagandetider som ungefär motsvarar dagens läge.
Analys av scenariot ingen utbyggnad
Enligt simuleringen kommer en nettoimport om upp till 173 TWh per år att behövas för att möta behoven vid högre scenario. Det kan förväntas leda till höga elpriser och att många industrisatsningar inte blir av eller senareläggs.
Förväntad effektbalans underskrids under 31 prognosår (2030–2060) med upp till 16,5 GW. Möjligheter till import begränsas av överföringskapacitet och utländska produktionvolymer. Detta kan leda till stora prisvariationer, oplanerade verksamhetsstopp och även tveksamhet inför industriinvesteringar om det inte är tydligt att obalansen är på väg att byggas bort.
Energimix
Det här diagrammet visar hur den producerade elenergin (den streckade linjens höjd vid valt år i det stora diagrammet) fördelar sig mellan kraftslag med den inställda simuleringen. Dra i årtalsväljaren nedan för att byta år.
2030
2060
Effektbalans
2060
38 GW
Tillgänglig effekt
75 GW
Installerad effekt
Det här diagrammet visar på samma gång storleken på den totala produktionskapaciteten och hur väl kapaciteten förmår möta behovet vid de tillfällen då produktionen är som lägst och efterfrågan som högst – i praktiken kalla vinterdagar med lite vind.
Stapelns bredd anger den totala kapaciteten. Stapelns höjd anger kapaciteten vid lägst tillgång på el. Den streckade linjen anger den förväntade efterfrågan. Om stapeln inte når upp dit finns risk för underskott med kraftigt varierande elpriser som följd. Ifall höga elpriser inte räcker för att minska konsumtionen blir konsekvensen oplanerade strömavbrott.
2030
2060