Svensk förnyelse ger bronspeng
Publicerad: 2006-10-23
Sverige har unika förutsättningar för att producera el med förnyelsebara energikällor. Vi har en stor andel vattenkraft, vilket ger oss förutsättningar till en effektiv elproduktionelproduktion: både ur kostnads- och miljösynpunkt. Att modernisera de befintliga anläggningarna och utveckla de redan utbyggda älvarna är en intressant möjlighet att öka andelen förnybart. Vindkraften är också på frammarsch med ett stadigt ökande antal verk och ökad elproduktionelproduktion:.
Sverige har ett beting av EUEU:, ett så kallat indikativt mål i ett EUEU:-direktiv, att öka andelen förnybart till 60 procent till år 2010. Detta är ett högt uppsatt mål då andelen var 46 procent år 2004. Men andelen varierar kraftigt från år till år, då produktion från vattenkraften är starkt beroende av hur stor nederbörden varit. Man talar om så kallade våtår eller torrår och variationen kan vara mellan 50 – 80 TWh producerad el.
Statistiken visar att Sverige spelar i en helt annan liga än de övriga EUEU:-länderna, som i genomsnitt har drygt 14 procent förnybart 2004. Målet för hela EUEU: är att komma upp till 22 procent 2010. Detta ska ses som en strategi att minska klimatpåverkan, men även ett sätt att öka den inhemska energiförsörjningen.
Elcertifikat som incitament
För att klara detta mål har EUEU:-länderna infört olika incitament för att öka den förnyelsebara elproduktionen. Sverige har valt ett elcertifikatsystem som infördes maj 2003. Som konsumenter betalar vi alla en certifikatkostnad, ungefär 3 öre/kWh, på vår elräkning. PengarPengar: går till de producenter som har förnybar elproduktionelproduktion: från biobränslebiobränsle:, vind, sol och ny vattenproduktion. Dessa pengarpengar: bidrar till att nya investeringar kommer till. Under de senaste två åren har certifikaten överfört cirka 3 miljarder kronor från konsumenterna till producenter av förnybar el.
Riksdagen har satt som mål att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh till år 2016 genom detta system. NäringslivetNäringslivet: har reagerat på att målet är högt uppsatt och att detta kan kosta mycket pengarpengar:. Det finns vissa beräkningar i det underlag som regeringen tidigare tagit fram att kostnaden för hushållen och företagen kan komma att öka till 9 öre/kWh, vilket betyder att systemet kommer att omsätta minst 7,5 miljarder per år.
Detta är en stor summa pengarpengar: och man bör diskutera om det är samhällsekonomiskt effektivt. Det finns andra sätt att minska koldioxidutsläppen om det är det man är ute efter. Det finns även en farhåga att konkurrensen om biobränslebiobränsle: kommer att göra att kostnaden för massa- och pappersindustrin kommer att öka kraftigt.
Vindkraft på frammarsch
Det kan dock konstateras att systemet har haft effekt. Enligt uppgifter från Energimyndigheten har det skett en ökning av den förnybara elproduktionen med närmare 3,7 TWh sedan elcertifikatsystemet infördes. Bränslebyten och produktionsökningar i befintliga biobränsleeldade anläggningar står för cirka 3 TWh. Närmare 0,7 TWh produktion har tillkommit i nya anläggningar. Huvuddelen är vindkraftverk, 160 stycken, med en total produktion på 0,36 TWh. Totalt finns cirka 700 vindkraftverk i Sverige och 2005 genererades 0,94 TWh el.
I statistiken framgår att Sverige har en av de högsta andelarna förnyelsebar elproduktionelproduktion: av medlämsländerna inom EUEU:. Detta faktum bör användas på ett positivt sätt för framtiden. Det finns ingen anledning att vi genom mycket kostsamma satsningar ska öka denna andel alltför snabbt. Sverige har redan goda förutsättningar att öka andelen förnyelsebar elproduktionelproduktion: men detta bör ske i en balanserad takt så denna goda investeringinvestering: för framtiden blir så samhällsekonomiskt fördelaktig som möjligt.
Läs mer:
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.
