Effektbalans
Senast uppdaterad: 2026-10-21
Under vintern 2026/27 förväntas topplasttimmen ge en positiv effektbalans för riket, med ett överskott på cirka 1200 MW/h vid en normalvinter. Detta kan jämföras med förra årets Prognos:prognos som visade ett överskott på 600 MW/h. Det innebär i teorin att Sverige inte förväntas vara beroende av nettoimport för att klara topplasttimmen. Vid en kallare vinter än en normalvinter finns fortfarande ett importbehov.
Prognosen för effektbalansen baseras på Svenska kraftnäts bedömningar inför den kommande vintern. Effektbalansen definieras som skillnaden mellan den förväntade elproduktionen och den förväntade elkonsumtionen. Om konsumtionen överstiger produktionen krävs Import:import av el för att täcka underskottet. Beräkningen av effektbalansen utgår från topplasttimmen, det vill säga den timme då Efterfrågan:efterfrågan på el förväntas vara som högst. I de fall där effektbalansen är negativ och importen inte är tillräcklig uppstår Effektbrist:effektbrist.
Stora skillnader mellan elområdena
Sveriges effektbalans kan delas in efter Sveriges fyra elområden från norr till söder. I elområde 1 – Luleå och elområde 2 - Sundsvall väntas det finnas ett överskott på el under vintern 2026/27. Här dominerar vattenkraften i produktionen som har hög tillgänglighet. Dessutom är den totala Efterfrågan:efterfrågan lägre jämfört med elområde 3 - Stockholm och 4 – Malmö, där effektbalansen istället väntas bli negativ. Flödet av el måste då gå från elområde 1 och 2 i norr till söder, eller så måste el importeras från utlandet.
För att kunna köpa el från andra områden eller utlandet måste det finnas tillgänglig nätkapacitet. Elunderskott kan nämligen uppstå i olika områden trots att den totala effektbalansen upprätthålls, eftersom elen inte kan överföras till de områden där den efterfrågas. Då finns det alltså tillräcklig produktion av el vid rätt tidpunkt men inte på rätt ställe.
