Vad är energi?

Energi används för olika ändamål. När vi kör bil förbrukas energi i form av bensin, diesel eller biogas. När vi värmer vårt hus eller vår arbetslokal är vi antingen uppkopplade i ett fjärrvärmenät, har en elpanna eller eldar med olja eller biomassa. I industrin går det åt energi både såsom råvara då till exempel stål tillverkas och för att driva pumpar, tryckluftskompressorer och belysning.

Tillförsel och användning av energi

Tillförsel av energi handlar alltid om energibärare. En primär energibärare är den ursprungliga formen av energi, solljus, vind och vatten. Sekundära energibärare är omvandlade, till exempel elektricitet och fjärrvärme. Användningen av energi i Sverige kan delas upp i tre huvudsakliga användarsektorer: industrisektorn, transportsektorn samt bostäder och servicesektorn.

I industrin används främst biobränsle och el. Inom transportsektorn används främst oljeprodukter i form av bensin, diesel och flygbränsle men också el och biodrivmedel. Bostäder och servicesektorn använder energi främst i form av fjärrvärme, el, olja och biobränslen.

I Sverige använder vi totalt sett en relativt stor andel el. Detta beror på att vi tidigt byggde ut ett välutvecklat distributionsnät och att vi genom vatten- och kärnkraftverk skapade en god tillgång till el. Generellt är fossilberoendet betydligt större internationellt än vad det är i Sverige.

När man vill beskriva systemet med energi i enskilda länder eller globalt används energibalansen. Energisystemet är alltid i balans, vilket innebär att den energi som man tillför alltid är lika stor som den energi man sedan använder, inklusive förluster. Figuren ovan visar ett förenklat energisystem från tillförsel till användning. I Sverige finns det en del förnybara energibärare som vind, vatten och biobränsle att tillgå men en stor del av energitillförseln sker också genom att vi importerar kärnbränsle för elproduktion i kärnkraftsreaktorer, biodrivmedel och även en del fossila bränslen som naturgas och olja.

Att mäta energi

Den internationella standardenheten (SI-enheten) för att mäta energi är 1 joule (1 J). I Sverige används även enheten wattimme (Wh). Fysikens lagar säger att 1 watt = 1 joule per sekund. För större energimängder blir antalet siffror väldigt många och man brukar därför förkorta skrivsättet med ett prefix exempelvis kWh (kilo) eller TWh (tera). Inom fysiken pratar man om effekt när det gäller att beskriva hur mycket energi som går åt för att uträtta ett visst arbete, per tidsenhet. Exempelvis så behöver en glödlampa som lyser energi, och ju högre wattal (effekt) den har ju mer energi går det åt för att driva den, beräknat per sekund.

Energimått i den internationella energibalansen

Den internationella energiorganisationen, IEA, är en källa för energibalansen internationellt. När de samlar in data för de olika råvarorna till energislagen gör man det oberoende. På så sätt får man en så kallad råvarubalans vilket ger det enklaste sättet att presentera data för ett bränsle uttryckt i fysiska enheter. Men eftersom energiprodukter i slutändan används för energiinnehållet och produkterna även omvandlas till varandra är det nödvändigt att kombinera olika råvarubalanser för att få en bild av energisystemet.

Energibalansen som IEA presenterar är också utgångspunkten för konstruktionen av olika indikatorer samt analyser av energieffektivitet. Energibalansen hjälper alltså till att förstå hur produkterna omvandlas till varandra och presenterar data i en gemensam energienhet. För IEA betyder det att man måste omvandla data till enheten ton oljeekvivalent. Energienheten oljeekvivalent baseras på förbränning av ett ton råolja och används ofta för jämförelse mellan olika energikällor, ett ton oljeekvivalent innebär 10 miljoner kilokalorier, eller 41868 megajoules. Men det finns även andra enheter som förkommer när man pratar om energi exempelvis kalori (cal) och British thermal unit (BTU). På IEA:s hemsida kan du omvandla själv omvandla enheter.