Bensinskatt

Onsdagen den 28:e september kostade bensinen 19,08 kronor litern. 48 procent, eller 9,19 kronor, av priset utgjordes av skatter. Bensinskatt är ett samlingsbegrepp för koldioxidskatt, energiskatt och moms.

När vi tankar betalar vi tre olika skatter: koldioxidskatt, energiskatt och moms. Idag utgör dessa skatter, som ofta kallas bensinskatt i dagligt tal, omkring 48 procent av priset vid pumpen. Momsen på bensin, som infördes i mars 1990, betalas på hela priset inklusive koldioxid- och energiskatt. Det betyder att man i praktiken betalar skatt på skatten.

Skattestrukturen innebär också att skatterna har en fast del och en rörlig del. De fasta skatterna består av energiskatten, koldioxidskatten och momsen på dessa skatter. De betalas per liter bensin och är oberoende av priset vid pumpen. Den 28:e september uppgick de fasta skatterna till 6,71 kronor. Den rörliga skatten utgörs av momsen på produktionskostnad och bruttomarginal. Onsdagen den 28:e september uppgick den rörliga skatten till 2,47 kronor.

Den senaste skatteförändringen inträffade den 1:a maj 2022. Då sänktes skatten med 40 öre till följd av M, KD och SDs reservation i höstbudgeten. Utöver detta sänks skatten tillfälligt med ytterligare 1,05 kronor fram till och med den 30 september 2022. Du kan läsa mer om förändringarna här.

Ytterligare en prishöjande effekt på bensin är reduktionsplikten som infördes 1 juli 2018. Det är ingen skatt men ett styrmedel som tvingar svenska drivmedelsleverantörer att blanda in biodrivmedel i bensinen. Inblandning av biodrivmedel medför inte att koldioxidutsläppen från fordonets avgasrör minskar. Istället handlar det om att koldioxidutsläppen från transportsektorn binds genom återväxten av grödor som skördas för tillverkningen av biodrivmedel. Nyttjande av biobränsle ska vara ett nollsummespel beträffande koldioxid. Produktionskostnaden för biodrivmedel är högre än dess fossila motsvarighet, vilket medför att reduktionsplikten har en prishöjande effekt. Den effekten redovisas inte som en skatt utan ingår i produktionskostnaden.

Skatten på bensin har höjts i många steg genom åren och motiven har varierat. Numera handlar det om klimathotet, men historiskt sett har man också pekat på helt andra saker, till exempel behov av ökade resurser till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, satsningar på ubåtsjakt och omstruktureringar av SJ och Banverket.

Ända fram till budgetåret 1980/81 var bensinskatten öronmärkt för olika ändamål inom trafikområdet, såsom byggnation och underhåll av vägar. Idag finns ingen sådan koppling utan de intäkter som bensinskatten genererar går direkt till den gemensamma statskassan.

Nedan följer en uppställning av hur bensinpriset fördelas på olika komponenter.

Bensinpris och skatt, onsdagen den 28:e september

  • Produktkostnad och bruttomarginal: 9,89 kronor/liter 
  • Moms på bensinen*: 2,47 kronor
  • Energiskatt: 2,73 kronor/liter 
  • Koldioxidskatt: 2,64 kronor/liter
  • Moms på skatten*: 1,34 kronor

Allt detta sammanräknat blir:

  • Pris vid pump: 19,08 kronor/liter
  • Varav skatt: 9,19 kronor/liter
  • Skattens andel av priset: 48,1 procent

Källa: OK-Q8 via Macrobond, Skatteverket samt egna beräkningar.
* 25 procentig moms