Senast uppdaterad: 2021-01-07
av Christian Holmström
Publicerad: 2021-01-07
Elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 med syftet att öka elproduktion från förnyelsebara energikällor och torv i Sverige. Sedan 2012 är marknaden gemensam för Sverige och Norge. Målsättningen är att öka elproduktionen med 28,4 TWh från 2012 till och med 2020.
Elcertifikatsystemet innebär att producenterna av förnyelsebar el får elcertifikat av staten, som de sedan säljer vidare till kvotpliktiga. En megawattimme el från förnyelsebara energikällor motsvarar ett elcertifikat.
Enligt lagen utgörs kvotpliktiga av:
- Elleverantörer som levererar el till elanvändare
- Elanvändare i den utsträckning som de använt el som de själva har producerat, importerat eller köpt på den nordiska elbörsen
- Elintensiva företag
Dessa kvotpliktiga företag är skyldiga att köpa in ett visst antal elcertifikat, som bestäms av hur stor deras totala elleverans/elanvändning är. Om en elleverantör till exempel säljer 1 000 megawattimmar el och kvoten för året ligger på 15 procent, måste elleverantören köpa in 150 elcertifikat.
När leverantörerna köper elcertifikat för att möta kvotplikterna, drar de på sig extra kostnader, vilka betalas av konsumenterna via deras elräkningar. Samtidigt som elcertifikaten innebär en kostnad för leverantörer och konsumenter får producenter av förnyelsebar el en extra intäkt när de säljer sina certifikat. På så vis stimulerar elcertifikatsystemet produktionen av el från förnyelsebara energikällor.
Elcertifikaten handlas på en marknad och prissätts enligt den grundläggande principen om utbud och efterfrågan. Om det produceras lite el från förnyelsebara energikällor minskar utbudet av elcertifikat. Därmed stiger också priset på dessa certifikat. Det blir då mer lukrativt att producera el från förnyelsebara energikällor vilket kommer att stimulera fler producenter att öka sin förnyelsebara elproduktion.
Utfärdade elcertifikat
per energikälla
| Vind | Biomassa och biogas | Vatten | Torv | Sol | Totalt |
2004 | 864 546 | 7 670 780 | 1 968 242 | 544 781 | 6 | 11 048 355 |
2005 | 939 125 | 7 925 794 | 1 798 717 | 634 008 | 5 | 11 297 649 |
2006 | 988 340 | 8 593 536 | 2 018 520 | 556 382 | 20 | 12 156 798 |
2007 | 1 431 644 | 9 049 655 | 2 195 347 | 579 621 | 19 | 13 256 286 |
2008 | 2 000 308 | 9 599 314 | 2 607 349 | 834 191 | 129 | 15 041 291 |
2009 | 2 490 119 | 9 765 989 | 2 441 624 | 871 431 | 212 | 15 569 375 |
2010 | 3 486 077 | 11 168 923 | 2 611 063 | 792 424 | 278 | 18 058 765 |
2011 | 6 104 135 | 10 337 664 | 2 703 186 | 658 339 | 556 | 19 803 880 |
2012 | 7 163 339 | 10 646 635 | 3 145 650 | 554 491 | 1 029 | 21 511 144 |
2013 | 9 686 146 | 5 230 344 | 844 709 | 129 032 | 3 705 | 15 893 936 |
2014 | 11 023 759 | 4 727 771 | 1 376 115 | 106 379 | 10 771 | 17 244 795 |
2015 | 15 614 320 | 4 396 971 | 1 733 553 | 77 129 | 24 544 | 21 846 517 |
2016 | 14 939 759 | 4 572 315 | 1 488 294 | 86 026 | 45 535 | 21 131 929 |
2017 | 17 038 771 | 5 367 027 | 1 703 273 | 80 408 | 74 148 | 24 263 627 |
2018 | 16 170 225 | 5 185 232 | 1 574 777 | 74 525 | 120 919 | 23 125 678 |
2019 | 19 202 969 | 6 133 745 | 1 858 991 | 66 725 | 181 477 | 27 443 907 |
LADDA NERKälla: Energimyndigheten
Not: Siffrorna bygger på månadsdata som revideras kontinuerligt.
De energikällor som definieras som förnybara i detta sammanhang är: vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi samt torv i kraftvärmeverk.
Senast uppdaterad: 2021-01-07
av Christian Holmström
Publicerad: 2021-01-07