Är din hushållsbudget i balans?

Hushållens skulder fortsätter att öka. I slutet av 2009 hade hushållen skulder på sammanlagt rekordhöga 2 551 miljarder kronor. Så, hur står det egentligen till med hushållens finanser? Faktum är att trots att hushållen lånar allt mer så kostar det allt mindre att låna. Samtidigt leder den ökade skuldsättningen till att ränteförändringar påverkar hushållens ekonomi allt mer och allt snabbare.

Skuldnivån, än så länge inte ett problem

Det vanligaste sättet att mäta hushållens skulder är genom att titta på hushållens skuldkvot; hushållens skulder som andel av disponibel inkomst. Denna skuldkvot är rekordhög sedan några år tillbaka och låg år 2009 på nästan 160 procent. Detta verkar dock än så länge inte vara en källa till oro. Anledningen är att ökad konkurrens på bankmarknaden och ett allmänt lägre ränteläge i ekonomin under 90-talet har gjort att det har blivit billigare för hushållen att låna. Eller uttryckt annorlunda, hushållen har kunnat låna mer utan att lånekostnaderna har ökat. Och det är precis vad de gjort.

Hushållen lånar främst till bostadsköp

Ungefär 90 procent av hushållens skulder har fastigheter som säkerhet. Och hushållen lånar dessutom allt mer av fastighetens värde. Faktum är att en sjättedel av alla hushåll som äger ett småhus och drygt en femtedel av hushållen som äger en bostadsrätt har lån på 80 procent eller mer av fastighetens värde. Ur hushållens perspektiv är dock skuldkvoten inte så intressant eftersom hela lån sällan ska betalas tillbaka direkt. De fokuserar snarare på hur stor del av inkomsten som går till räntebetalningar.

Billigt att låna just nu

Räntekvoten är den ekonomiska term som säger hur stor andel av hushållens inkomster efter skatt som går till räntebetalningar. Den kvoten visar att räntekostnaderna för hushållen har minskat och faktiskt är relativt låga. Förutom ett lägre ränteläge i ekonomin så beror de minskade räntekostnaderna på att en klar majoritet av hushållen numera väljer rörlig ränta på sina lån. På 80-talet var det vanligast med långa bindningstider på lånen.

Då en allt större andel hushåll väljer lån med rörlig ränta får förändringar i det allmänna ränteläget i ekonomin snabbare effekt på hushållens räntekostnader. Dessutom är det så att ju större lån man har desto mer påverkas ens ekonomi av ränteförändringar. Det är därför mycket viktigare för hushållen idag att hålla koll på ränteutvecklingen än det var tidigare.

Höginkomsttagare skuldsätter sig mest

Alla hushåll skuldsätter sig givetvis inte lika mycket. Ungefär en fjärdedel av alla hushåll i Sverige är faktiskt skuldfria. Av de hushåll med skulder så är det hushållen med högst inkomst efter skatt som står för merparten av alla skulder, nästan 60 procent. De hushåll med lägst inkomst efter skatt står bara för ungefär två procent av skulderna.

nästan sex procent av alla skuldsatta hushåll i Sverige klarade inte att betala sina räntekostnader under 2009

De hushåll som har den största andelen skulder har inte bara högst inkomst efter skatt utan även mest tillgångar. Detta innebär givetvis att återbetalningsförmågan hos dessa hushåll bedöms som väldigt god. Trots detta så uppskattar Riksbanken att nästan sex procent av alla skuldsatta hushåll i Sverige inte klarade att betala sina räntekostnader under 2009. Denna andel bedöms också kunna öka när ränteläget i framtiden kommer att stiga igen.

Klarar ditt hushåll en ränteökning?

Över lag bedömer Riksbanken att hushållens ekonomi ser god ut. Samma slutsats drar Riksbanken även om ränteläget skulle stiga. Men studier som Finansinspektionen har gjort visar att även om den finansiella stabiliteten i hela ekonomin bedöms god så finns det farhågor. Till exempel finns det en grupp hushåll med höga belåningsgrader på sina bostäder som samtidigt är väldigt känsliga för inkomstbortfall och ränteökningar. Dessa hushåll består främst av unga samt ensamstående.

Med det sagt så är det möjligt att många fler hushåll kommer att få det tuffare när ränteutgifterna stiger. När detta sker, kommer din hushållsbudget fortfarande vara i balans?