Konsumera mera!

Historien upprepar sig och gamla mönster går igen – så även inom ekonomin. När bankkrisen bröt ut i början på 1990-talet, ökade hushållen sitt sparande kraftigt. Samma sak hände under den förra lågkonjunkturen när IT-bubblan sprack. Och nu ser vi det återigen.

Omvänd keynesianism

Det är inte speciellt svårt att gissa sig till varför hushållen uppvisar detta sparbeteende. Ekonomisk osäkerhet och risk för arbetslöshet är båda fullt förståeliga skäl till en ökad försiktighet. Problemet är att efterfrågan i ekonomin går ner när hushållen börjar dra åt svångremmen. Att många nu tar ansvar för en osäker framtid och ökar sitt sparande, kan alltså paradoxalt nog bidra till att fördjupa nedgången. Det blir en ond spiral, där negativa ekonomiska nyheter gör konsumenterna mer försiktiga, vilket leder till fler negativa nyheter och så vidare.

Under goda tider är beteendet det rakt motsatta. Då spenderar hushållen en större andel av sina inkomster. Man kan därför säga att hushållen visar prov på en slags omvänd keynesianism: man sparar i kristider och slösar i högkonjunkturer. Detta beteende kan bidra till att ekonomin överhettar i goda tider och att produktionen hamnar långt under maximum under lågkonjunkturer.

Sparkvotens utveckling

Procent

Källa: Konjunkturinstitutet

Hushållens omvända keynesianism framträder tydligt när man tittar på sparkvotens utveckling genom åren. Sparkvoten visar hur mycket av den disponibla inkomsten som sparas. Som framgår av diagrammet har sparkvoten ett påtagligt cykliskt mönster. Den hade en topp i början på 1990-talet. Nästa topp inföll i början på 2000-talet och enligt Konjunkturinstitutets prognos kommer sparkvoten att nå ett nytt maximum i år. Dessa toppar sammanfaller precis med de lågkonjunkturer vi hade efter bankkrisen på 1990-talet, IT-kraschen i början på 2000-talet och den nuvarande globala lågkonjunkturen.

Spara först när regnet faller

En annan sak som diagrammet visar är att sparkvoten tycks gå mot en rekordnivå under 2009. Detta kan vara ett uttryck för att hushållen uppfattar denna lågkonjunktur som allvarligare än tidigare svackor; att oron denna gång är större. Det kan också vara en effekt av dagens låga räntor. Visserligen gör låga räntor det mindre lönsamt att spara på vanliga bankkonton och i räntepapper, men låga räntor gör samtidigt att många hushåll får lägre boendekostnader. Den höga sparkvoten kan därför ses som ett sätt att skaffa sig en buffert mot framtida räntehöjningar.

Oavsett orsakerna till det höga sparandet vore dock ett ändrat beteende önskvärt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det är nu ekonomin behöver stimulans av privat konsumtion, inte under brinnande högkonjunktur. Det är nu hushållen hade behövt vara mindre försiktiga, inte mer. Hushållen borde helt enkelt försöka ta bättre fasta på devisen ”spara för en regnig dag” när högkonjunktur råder, och inte göra som nu: spara först när regnet faller.