Svenskarnas skulder fördubblade på 10 år

Det senaste decenniet har svenska hushåll lånat som sällan tidigare. Hushållens skuldbörda var vid halvårsskiftet nära 2 300 miljarder kronor enligt SCB. Detta är mer än dubbelt så mycket som hushållens totala skulder för tio år sedan. Faktum är att skulderna ökat med 105 procent sedan 1998 och detta då man tagit hänsyn till inflationen. Av de totala skulderna är 85 procent lån i banker och bostadsinstitut, medan resten av skulderna utgörs av studieskulder till CSN och blancolån (exempelvis SMS-lån och lån för att köpa hemelektronik).

Bolånen ökar

Den viktigaste orsaken till att svenskarna lånar mer idag än tidigare är att bostadspriserna stigit kraftigt. En förklaring till det är att bostadsbyggandet inte hållit jämna steg med efterfrågan på bostäder. I övriga Norden har det de senaste åren byggts mer än dubbelt så mycket per invånare som i Sverige. När bostadspriserna stigit har bostadsköpare, i stället för att tränga ihop sig i små och billiga hus och lägenheter valt att lägga mer pengar på boendet, och lånen har ökat.

Har då den ökade skuldsättningen inneburit att hushållen blivit fattigare? Nej, totalt sett har hushållens finansiella förmögenheter ökat något sedan 1998. Tar man hänsyn till inflationen är ökningen 13 procent. Det är först under de senaste kvartalen som hushållssektorn börjat tappa i förmögenhet till följd av börsfallet.

Förmögenheter och inkomster

Men en ökning på 13 procent är egentligen inte särskilt mycket. Särskilt inte om man ställer den i relation till BNP-utvecklingen under samma period, som uppvisar en tillväxt på 36 procent. Hushållens finansiella förmögenhet har alltså inte växt tillnärmelsevis lika fort som Sveriges ekonomi gjort under de senaste tio åren. Den ökning som skett har istället varit i reala tillgångar, det vill säga i praktiken bostäder.

Det finns en brist på studier som jämför förmögenheter mellan länder. Den rapport som används flitigast är från 2006 och kommer från institutet Luxemburg Wealth Study. I den jämförelsen framstår svenskar som relativt fattiga i förhållande till hushåll i övriga västvärlden. Kritik mot att studien underskattar svenskarnas tillgångar i form av pensionssparande har dock framförts.*

Viktigare för deras förmåga att hantera skuldbördan är istället att deras löpande inkomster klarar att täcka räntebetalningarna.

I dagsläget är det mest centrala för hushållen dock inte hur stora finansiella tillgångar de har. Viktigare för deras förmåga att hantera skuldbördan är istället att deras löpande inkomster klarar att täcka räntebetalningarna. Hittills klarar de flesta hushållen detta, trots att ränteläget skruvats upp. Detta beror på att många hushåll haft en god inkomstutveckling de senaste åren. Från 1998 har faktiskt hushållens disponibla inkomster ökat med 30 procent. Men att lyckas behålla denna goda utveckling nu när vi går in i en lågkonjunktur är en svår utmaning. En sak som dock kan vara positivt för många hårt belånade hushåll är att ränteläget kan komma att sjunka på grund av lågkonjunkturen. Detta sänker räntekostnaderna för hushållen, men den som blir arbetslös och samtidigt har stora lån hamnar givetvis i en svår situation.

---

* Lennart Berg och Henry Ohlsson (2006), "Sweden in the LWS".