Elexport trots rekordhöga elpriser

Priset och utbudet av el är fortsatt en kännbar fråga för många. Sommaren har trots varmt väder inneburit ovanligt höga elpriser och oron inför vad som komma skall växer sig allt starkare. Samtidigt pratas det om att vi har så pass mycket el att vi är en av Europas största exportörer, hur går det ihop?

Priset på naturgas har stigit kraftigt till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Trots Sveriges relativt låga beroende av rysk gas skenar även våra elpriser på grund av att vi handlar med länder som har ett betydligt större beroende av rysk gas. Under inledningen av 2022 kom till exempel drygt hälften av Tysklands förbrukade naturgas från Ryssland. I slutet av sommaren hade den andelen minskat till knappt tio procent.

 

Internationell handel är bra för svensk ekonomi, då det ger oss tillgång till en marknad som är betydligt större än den inhemska. På elmarknaden innebär det att vi både exporterar och importerar el. Under vissa dagar är delar av Sverige beroende av elimport, så det skulle vara mycket problematiskt om Sverige isolerade sin elmarknad. För det mesta exporterar vi dock el. På en gemensam marknad kommer priserna att jämna ut sig och det är därför de höga europeiska priserna har spridits till elområdena i södra Sverige som handlar mycket med länder vars priser drabbats av kriget.

I elmarknadförordningen (2019/943), artikel 16:9 nämns hur systemansvariga, i Sverige Svenska Kraftnät, får begränsa sammanlänkningskapaciteten ner till lägst 70 procent. Det innebär att vi behöver exportera en viss andel el kontinuerligt till de andra medlemsländernas elområde. Samtidigt så importerar vi alltså även el från andra länder under tider på dygnet när vi behöver. 

Ett mindre utbud av varor leder normalt sett till att priset drivs upp. De tyska producentpriserna har till exempel stigit kraftigt och slagit sina egna rekord flera gånger. I förlängningen innebär högre priser för produktionen att företagen måste föra över kostnaderna till konsumenterna. Eftersom el är en insatsvara har det drivit upp inflationen i sig, men alltså även i förlängningen priserna på andra varor. Inflationen är högre än den varit på många decennier i många länder.

Det svåra problemet med utbudssidan på energimarknaden är att den kräver långsiktiga lösningar. Utbyggnaden av diverse energikällor tar oftast många år, även om första spadtaget skulle sättas idag.

Det akuta läget har fått beslutsfattare att vända blickarna mot olika åtgärder för att skydda konsumenter och företag från alltför stora konsekvenser. Kortsiktiga lösningar som till exempel pristak eller direkta subventioner har föreslagits. Men hur fungerar egentligen subventioner av konsumtion på bristvaror?

Skatter och subventioner leder normalt sett (om det inte finns så kallade externa effekter) till samhällsekonomisk ineffektivitet. Priset ger en signal till producenterna om att det är lönsamt att producera mer när priserna går upp. På samma sätt signalerar ett högre pris till konsumenterna att det är lönsamt att dra ner på konsumtionen eller försöka hitta andra alternativ. Om priserna inte får slå igenom när det sker en störning i produktionen kommer den här typen av signaler inte att gå fram.