BNP - internationellt
Senast uppdaterad: 2023-08-04
Värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under en viss tid kallas bruttonationalprodukt, BNP. Sett över hela perioden från 1970 fram till idag har BNP utvecklats svagare i Sverige än i många andra OECD-länder.
BNPBNP: mäter värdet på alla varorvaror: och tjänstertjänster: som produceras i ett land under en viss period. Man använder det bland annat för att beskriva storleken på en ekonomi. När man talar om ekonomisk tillväxttillväxt: syftar man oftast på hur mycket BNPBNP: vuxit procentuellt, antingen på årsbasis eller jämfört med föregående kvartal. För svensk del har BNPBNP: ökat med i genomsnitt 2,1 procent per år sett från 1970 fram till idag.
Under 2000-talet har vi haft fyra kännbara lågkonjunkturer . I början av 2000-talet sprack IT-bubblan vilket gav låg tillväxttillväxt:, framförallt under 2001. En betydligt kraftigare smäll kom då den internationella finanskrisen bröt ut under 2008. Denna kris gav ett rekordstort fall i BNPBNP: under 2009. Under 2010 skedde sedan en återhämtning innan osäkerheten åter tog överhanden under den europeiska skuldkrisen 2011 och 2012. Lågkonjunkturen som följde finanskrisen visade sig bli ovanligt långdragen då det dröjde ända till 2015 innan den övergick i högkonjunkturhögkonjunktur:. Under 2020 kom coronakrisen och tillväxttakten för OECDOECD: länder sjönk mer under 2020 än under finanskrisen.
Ur ett historiskt perspektiv framstår dock kriserna endast som mindre hack i den globala tillväxtkurvan. I genomsnitt har världs-BNPvärlds-BNP: vuxit med crika 3,5 procent per år sedan 1960. Särskilt under 1960-talet var tillväxten hög. Merparten av de europeiska länderna hade under denna tid en tillväxttillväxt: på fyra procent eller däröver. Även på flera andra håll i världen ökade den ekonomiska aktiviteten kraftigt. I Japan växte till exempel ekonomin med i genomsnitt 9,2 procent om året under 1960-talet.
BNPBNP:-siffror ger inte bara information om hur snabbt olika ekonomier växer. De berättar också hur stora de är i förhållande till varandra. För att studera det kan man jämföra nivån på BNPBNP: uttryckt i en gemensam valutavaluta:. Enligt detta sätt att mäta är USA världens största ekonomi följt av Kina och Japan. Sverige hamnar på 23:a plats i listan, vilket framgår av diagrammet längst ner.
Man kan också studera BNPBNP: för att få en bild över hur stort det ekonomiska välståndet är i olika länder. I så fall måste man dividera BNPBNP: med antalet invånare och även ta hänsyn till att prisnivåerna skiljer sig åt mellan olika länder. Ett mått som tar hänsyn till dessa aspekter är BNP per capita i köpkraftskorrigerade termer .
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.