Hushållens skulder

Senast uppdaterad: 2024-03-14

Sedan mitten på 90-talet har hushållens skulder ökat mer än inkomsterna. Skuldkvoten nådde en rekordnivå år 2021 och har sedan dess fallit tillbaka något. Däremot har skuldsättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar hållit sig relativt konstant. Samtidigt har räntekvoten, hushållens kostnader för skuldsättning, ökat.

Hushållens skuldkvotskuldkvot:, det vill säga hushållens skulder som andel av disponibel inkomst , ligger på historiskt höga nivåer. Jämfört med mitten av 1990-talet har den nära nog dubblerats. En viktig orsak är dagens väsentligt lägre ränteläge . Det är nämligen inte bara storleken på skuldsättningen som avgör hur mycket belåning hushållen klarar av, utan även hur höga räntorna är. Det viktiga för hushållen är räntebetalningarnas storlek i förhållande till inkomsterna. Ett mått som visar på det är räntekvoten.

Som framgår av diagrammet steg räntekvoten från 1950-talet långsamt fram till 1980-talet, då uppgången eskalerade. Under 1980-talet avreglerades kreditmarknaden samtidigt som möjligheterna att använda ränteavdragränteavdrag: för att få lägre skatt var generösa. När sedan reglerna för ränteavdragränteavdrag: stramades åt i skattereformen 1990/91 drabbades hushållen av en räntechock. Hushållen tvingades börja minska sin skuldsättning. Detta, i kombination med att räntorna började falla tillbaka efter det misslyckade kronförsvaret 1992, gjorde att räntekvoten successivt tog sig ner till mer normala nivåer mot slutet av 1990-talet.

Räntekvoten steg sedan under åren som ledde fram till finanskrisen på grund av stigande skuldsättning och räntor. Under perioden efter finanskrisen ökade skuldsättningen ytterligare och risker byggs upp i ekonomin. För att dämpa utvecklingen genomförde Finansinspektionen en rad åtgärder, bland annat:

• I oktober 2010 infördes ett bolånetak som innebär att man som mest får låna 85 procent av bostadens värde med bostaden som säkerhet.
• I juni 2016 infördes ett amorteringskrav som innebär att lån som uppgår till 70-85 procent av bostadens värde ska amorteras med 2 procent ner tills belåningsgraden når 70 procent. Därefter ska amorteringen uppgå till 1 procent ner tills belåningsgraden är 50 procent.
• I mars 2018 skärptes amorteringskravet genom ett tillägg som säger att om man lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomstbruttoinkomst: ska man amortera ytterligare 1 procentenhet utöver tidigare infört amorteringskrav. Under coronapandemin pausades amorteringskravet tillfälligt mellan april 2020 och september 2021.

Under 2023 har räntekvoten före skatt ökat kraftigt och är på sin högsta nivå sedan år 2008.

Ett tredje mått som kan användas för att bedöma hushållens totala skuldsättning är skuldsättningen i förhållande till de finansiella tillgångarna. Denna skuldkvotskuldkvot: har i det närmaste hållit sig konstant under hela denna period. En viktig förklaring till det är att börsen stigit kraftigt under dessa år.

Man ska notera att skuldkvoterna, precis som räntekvoten, beräknas för hela hushållssektorn. För att avgöra hur utsatta hushållen är på grund av skuldsättningen måste man även studera hur skulderna är fördelade mellan hushållen, till exempel genom att titta på andelen högbelånade hushåll. Riksbankens rapporter om finansiell stabilitet tillhandahåller en mängd data om detta.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.