Vad är växthusgaser?

Senast uppdaterad: 2024-01-02

Växthusgaser är ett samlingsord för de gaser som bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Växthuseffekten är den värme som atmosfären förser jorden med. De fyra växthusgasutsläppen som bidrar mest till växthuseffekten är koldioxid, metan, dikväveoxid och F-gaser.

All energienergi: som värmer jorden kommer från solljus. Det ljus som når atmosfären har generellt för hög energienergi: för att absorberas. Stora delar av solljuset når därför ned till jordytan. Energin som når jordytan absorberas och återsänds som värmestrålning mot rymden. Vissa ämnen, så kallade växthusgaserväxthusgaser:, kan absorbera värmestrålningen och skicka ut den i olika riktningar. En del energienergi: skickas ut till rymden och en del tillbaka till jorden. Denna process kallas växthuseffektenväxthuseffekten: och är nödvändig för liv på jorden. Utan växthuseffektenväxthuseffekten: hade medeltemperaturen på jorden varit ca 35 grader kallare. Det är mindre än 1 procent av gaserna i atmosfären som är växthusgaserväxthusgaser:. De fyra växthusgasutsläppen som bidrar mest är koldioxidkoldioxid:, metanmetan:, dikväveoxiddikväveoxid: och F-gaser:

• KoldioxidKoldioxid: (CO2) är den växthusgas som släpps ut vid förbränning av fossila bränslenfossila bränslen:. KoldioxidKoldioxid: är den starkaste bidragande orsaken till den globala uppvärmningen. Sedan förindustriell tid har koldioxidhalten i luften ökat med cirka 50 procent. Läs mer om den globala uppvärmningen här .
• MetanMetan: (CH4) är en växthusgas som är 100 gånger kraftigare än koldioxidkoldioxid:. Utsläppen av metanmetan: kommer ifrån jordbruk, utsläpp av fossilgas (naturgasnaturgas:) eller nedbrytning i deponi. Sedan förindustriell tid har metanhalten i luften ökat med cirka 150 procent. Det är estimerat att den här ökningen står för 20 till 30 procent av den globala uppvärmningen sedan industriella revolutionen.
• DikväveoxidDikväveoxid: (N2O), även känd som lustgas, är en växthusgas som släpps ut från både naturliga och mänskliga källor. Den naturliga produktionen av dikväveoxiddikväveoxid: kommer främst från bakterier i jorden och i vattenmiljöer. Mänskliga aktiviteter som bidrar till utsläppen inkluderar jordbruk, användning av konstgödsel, förbränning av fossila bränslenfossila bränslen:, och vissa industriella processer. DikväveoxidDikväveoxid: är en betydligt kraftigare växthusgas än koldioxidkoldioxid:, med en uppvärmningseffekt nästan 300 gånger större per molekyl över en 100-årsperiod.
• Fluorerade gaser (F-gaser) som HFC:er, PFC:er och SF6 är konstgjorda växthusgaserväxthusgaser:, främst använda inom industrin och i produkter som kylmedel, brandsläckare och isoleringsmaterial. Dessa gaser har en mycket högre värmefångande förmåga än koldioxidkoldioxid:, med vissa F-gaser upp till tusentals gånger starkare. Trots att de är mindre vanliga än andra växthusgaserväxthusgaser:, är deras långlivade natur och starka växthuseffekt orsak till oro, då de kan bidra till den globala uppvärmningen om de släpps ut i atmosfären.

Det finns även andra viktiga växthusgaserväxthusgaser: som vatten:

• Vatten är den största växthusgasen och står för 75 procent av den totala växthuseffektenväxthuseffekten:. Hur mycket vattenånga som finns i atmosfären är inget vi människor påverkar direkt, utan den är beroende av temperatur. Vid högre temperaturer avdunstar mer vatten från jordytan och mängden vattenånga i atmosfären ökar.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.