EU:s befolkningsstruktur

Senast uppdaterad: 2024-01-26

Antalet äldre personer i EU ökar snabbare än i andra regioner. Denna utveckling påverkar särskilt länder i västra Europa, där befolkningsstrukturen medför att färre personer ska försörja fler.

Försörjningskvoten visar hur många personer en arbetsförmögen individ behöver försörja utöver sig själv. Kvoten mäter antalet personer i arbetsför ålderarbetsför ålder: i förhållande till antalet äldre (65+) och yngre (under 20).

Den internationella försörjningskvoten har gått nedåt, men i Europa och Centralasien, samt Nordamerika har försörjningskvoten gått upp. Anledningen är att andelen äldre i de regionerna har ökat mer än i andra regioner. Det innebär att den ekonomiska bördan för de som är i arbetsför ålderarbetsför ålder: ökar eftersom det blir svårare att finansiera välfärden. För Sverige är detta en stor utmaning då vår försörjningskvot är hög även jämfört med andra medlemsländer, den tredje högsta i Europa.

Om man endast ser till EUEU:-länder i stället för hela Europa och Centralasien så är försörjningskvoten ungefär 16 enheter högre. Landet med högst försörjningskvot är Frankrike med 80,6. Sverige har en försörjningskvot på 77 och Cypern 60,8.

För att minska försörjningskvoten kan en strategi vara att öka sysselsättningsgraden. Åtgärder som kan bidra till detta inkluderar att höja pensionsåldern eller förbättra arbetskraftsinvandringen. Eftersom arbetskraften kan röra sig fritt inom EUEU:, kan medlemsländer med hög försörjningskvot gynnas av att främja arbetskraftsinvandringarbetskraftsinvandring: från länder med lägre kvotkvot:.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.