Kvinnor på arbetsmarknaden - internationellt

Senast uppdaterad: 2023-06-12

Sysselsättningsgraden bland kvinnor i EU ligger på 69,3 procent för åldersgruppen 20-64 år. Det är 10,7 procentenheter lägre än bland män i samma ålder. Sverige har den tredje högsta sysselsättningsgraden bland kvinnor av EU:s länder med 79,2 procent. Lägst är andelen i Italien där endast 55,0 procent av kvinnorna arbetar.

I samtliga av EUEU::s medlemsländer har kvinnor en lägre sysselsättningsgrad än män. Bland kvinnor i åldern 20-64 år låg EUEU:-snittet på 69,3 procent år 2022 medan 80 procent av männen var sysselsatta. Inför år 2020 satte EUEU: upp ett sysselsättningsmål som säger att 75 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt, det vill säga ha anställning eller vara egenföretagare. För att uppnå det målet är det viktigt att fler kvinnor kommer in på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:.

I många länder är skillnaden mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad stor. Skillnaden inom EUEU: är som störst i Grekland där männens sysselsättningsgrad är 21 procentenheter högre än kvinnornas. Lägst skillnad uppvisar Litauen där gapet mellan män och kvinnor ligger på mindre än en procentenhet. Även i övriga nordiska länder är skillnaderna små. Här kan du läsa mer om skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män i Sverige.

Sverige tillhör de EUEU: länder med de högsta siffrorna i sysselsättningsgrad bland kvinnor och placerar sig strax bakom Island och Estland.

Det finns dock stora skillnader mellan länder när man ser till hur vanligt det är med deltidsanställningar. Trots att sysselsättningsgraden i Nederländerna är hög arbetade cirka 63 procent av de sysselsatta kvinnorna deltid år 2022. I Sverige var det cirka 29 procent av de sysselsatta kvinnorna deltidsanställda, EUEU:-snittet låg på 28,5 procent.

Det finns många olika faktorer som påverkar kvinnors sysselsättningsysselsättning:. Bland annat kan rätten till föräldraledighet och tillgången till förskola påverka föräldrars beslut att arbeta eller stanna hemma, men även sociala och kulturella normer kan spela in.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.