Arbetslösheten ökar i Sverige – minskar i EU

Publicerad: 2020-02-07

Arbetslösheten uppgick till 6,8 procent för helåret 2019 och nära på samtliga prognoser förutspår ökande arbetslöshetstal i Sverige kommande år. Detta trots att tillväxten ligger i linje med övriga EU, där arbetslösheten fortsatt att sjunka eller stabiliserats på en lägre nivå.

Under stora delar av 2000-talet har arbetslösheten i Sverige legat en bra bit under genomsnittet i EUEU:. Till följd av finanskrisen ökade andelen arbetslösa i samtliga länder och utvecklingen har därefter inneburit en nedgång mot lägre nivåer. Sverige följde den genomsnittliga trenden väl fram till mitten av 2018 då arbetslösheten plötsligt vände och tydligt började gå mot strömmen.

Andelen arbetslösa ökade under resterande del av året och gick i början av 2019 över EUEU:-snittet för första gången under decenniet. Detta trots att BNP-tillväxten i Sverige låg i linje med tillväxten i övriga EU och uppgick till en procent under 2019. Det är visserligen en avmattning från tidigare år, men arbetslösheten i övriga medlemsländer har inte följt Sveriges exempel utan fortsatt att minska eller stabiliserats på lägre nivåer.

Fler som vill och kan jobba

Förklaringen till att vår arbetsmarknad inte följer trenden som i princip samtliga andra länder i EUEU: ligger i befolkningstillväxten. Det som skiljer länderna åt är nämligen inte bara arbetslöshetens utveckling utan även antalet personer i arbetsför ålderarbetsför ålder:.

Sverige har under de senaste åren haft en kraftigare tillväxttillväxt: av personer som vill och kan jobba i arbetsför ålderarbetsför ålder:. Det innebär en ökning av arbetskraften som i sin tur sätter högre krav på tillväxten för att få fler i jobb. För många EUEU:-länder som snarare haft en minskande befolkning i åldrarna 15-74 år och en lägre ökning av arbetskraftsdeltagandet under senare år kan en BNPBNP:-tillväxttillväxt: kring en procent vara tillräcklig för att hålla nere arbetslösheten.

För Sveriges del krävs uppskattningsvis en nära dubbelt så hög tillväxttillväxt: för att nå samma resultatresultat:. Omkring två procent enligt Handelsbankens senaste konjunkturprognos.

Tydligare i yngre åldrar

Trenden i arbetslösheten kan även ses bland unga, som är känsligare för konjunkturella förändringar. Här är avvikelsen från EUEU:-snittet tydligare och börjar redan tidigare under 2018. I december 2019 uppgick ungdomsarbetslösheten till nära 20 procent och klättrade därmed upp till fjärde högst bland EUEU:-länderna. Skillnaden till länderna i topp tre är fortfarande markant men utveckling av nivån förstärker bilden av att svensk arbetsmarknad står inför stora utmaningar framöver.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.