Vinst av att gå från bidrag till arbete

Att gå från bidrag till arbete innebär en betydande vinst för samhället. Huvuddelen av denna vinst tillfaller dock inte individen utan staten i form av minskade kostnader för bidrag och ökade skatteintäkter.

När en person går från utanförskap till arbete innebär det en vinst för samhället. Någon som inte varit med och producerat tidigare börjar bidra till BNP. Storleken på denna vinst kan sägas motsvaras av arbetskraftskostnaden, det vill säga det som arbetsgivaren betalar för att kunna anställa personen.

Samhällets vinst delas i sin tur mellan individen och staten. Individen tjänar på det genom att den disponibla inkomsten stiger och staten tjänar på det genom att skatteintäkterna ökar och bidragen minskar. Exakt hur stor del av vinsten som tillfaller individen respektive staten beror på en mängd olika förutsättningar, bland annat vilka slags bidrag personen tidigare tog emot, hur hög lönen blir, hur familjeförhållandena ser ut och så vidare. Tittar man på ett typfall där en person som varit arbetslös återgår till en tjänst med lika hög lön som före arbetslösheten kan man ställa upp beräkningen som i tabellen nedan.

Kolumnen ”A-kassa” visar hur hög den disponibla inkomsten är för en person som har 17 600 kronor i arbetslöshetsersättning. Detta motsvarar 80 procent av en månadslön om 22 000 kronor. Som framgår av tabellen ingår även pension och konsumtionsskatter i beräkningen. Kolumnen ”Arbete” visar hur hög den disponibla inkomsten blir om personen återgår till ett arbete med 22 000 kronor i månadslön. Kolumnen ”Vinst” visar samhällets, statens samt individens vinst av att gå från arbetslöshet till arbete under dessa förutsättningar.

Vinsten av att gå från arbetslöshet till arbete

Räkneexempel för person som tjänar 22 000 kr/mån

A-kassaArbeteVinst
Arbetskraftskostnad (samhällets vinst)28 91228 912
Arbetsgivaravgift-6 912
Lön22 000
Brutto a-kassa (80 % av lönen)17 600
Avgift, a-kassa-130-130
Inkomstskatt*-4 902-4 762
Pensionsavsättning (17,21 %)3 0293 786
Inkomstskatt, pension-973-1 216
Netto efter inkomstskatt14 62419 678
Konsumtionsskatter-2 779-3 739
Disponibel inkomst (individens vinst)11 84515 9394 094
Individens andel av vinsten, %14
Statens nettointäkt (statens vinst)-11 97512 84324 818
Statens andel av vinsten, %86
LADDA NER
Källa: Beräkningar av Ekonomifakta. Se även Jacob Lundberg (2018), ”Hur mycket lönar sig arbete i Sverige”, samt Lundberg (2017), "Analyzing tax reforms using the Swedish Labour Income Microsimulation Model", Working paper 2017:12.
Avser 2018. Notera att a-kassan i det här typfallet är 80 procent av den lön som personen får när hen börjar arbeta. Konsumtionsskatterna är satta till 19 procent i detta räkneexempel. Läs mer om detta antagande i Lundberg (2017). *Inklusive jobbskatteavdrag för arbetsinkomster och skattereduktion för a-kasseavgift.

 

Som framgår av tabellen är samhällets totala vinst i detta fall 28 900 kronor. Av detta tillfaller cirka 4 100 kronor individen genom att den disponibla inkomsten ökar. Detta motsvarar 14 procent av vinsten. Resterande del, 86 procent, tillfaller staten i form av ökade skatteintäkter och minskade kostnader för bidrag.

Statens andel av vinsten kallas också för tröskeleffekt eller deltagandeskatt. Ju högre deltagandeskatt desto mindre blir de ekonomiska incitamenten för personer i utanförskap att bryta det.

I diagrammet nedan redovisas deltagandeskatten för tre olika bidragssystem: arbetslöshetsersättning, sjukpenning och sjukersättning (tidigare förtidspension). I likhet med tabellen ovan visar diagrammet deltagandeskatten när en person går från något av dessa bidragssystem tillbaka till ett arbete med lika hög lön som tidigare. För låga och medelhöga löner ligger deltagandeskatten i allmänhet mellan 75 till 85 procent i dessa typfall.

En invändning man kan ha mot att enbart fokusera på deltagandeskatten är att den enskilda individen inte nödvändigtvis styrs av hur stor skillnaden blir i den totala beskattningen. I privatekonomiska kalkyler bortser många från indirekta skatter som arbetsgivaravgift, moms och punktskatter. Likaså går det att argumentera för att alla inte väger in pensionsavsättningen i beslutet att delta på arbetsmarknaden eller ej. Som ett komplement kan man därför även studera hur mycket individen tjänar på att gå från bidrag till arbete då dessa poster är borträknade, vilket visas i diagrammet nedan.

För en person med a-kassa som går tillbaka till ett arbete med 22 000 i månadslön ökar nettoinkomsten då med 4 540 kronor. Motsvarande ökning för sjukpenning är cirka 4 780 kronor och för en person som går från sjukersättning är ökningen 5 470 kronor.

Ytterligare läsning

På denna sida redovisas beräkningar för ett antal förenklade typfall som alla utgår från ensamstående personer utan barn. Fler exempel och mer detaljerade beräkningar på detta tema kan du läsa om i ESO-rapporten ”Lönar sig arbete 2.0” av Eva Löfbom.

Beräkningarna av deltagandeskatten på denna sida följer samma upplägg som i Jacob Lundbergs rapport ”Hur mycket lönar sig arbete i Sverige?”, där det bland annat också finns beräkningar som avser ensamstående föräldrar.