Varutyper

Senast uppdaterad: 2023-08-17

Vad finns det för typer av varor och hur väljer konsumenter mellan dem? Varor kan kategoriseras utifrån konsumtionsbeteendet. Konsumtionen av varor påverkas i sin tur av priset på varorna samt storleken på konsumentens budget men också hur olika varor förhåller sig till varandra. Den här sidan kommer att redogöra för olika kategorier av varor och vad som kännetecknar dem.

Normala varor följer den nationalekonomiska teorin kring utbudutbud: och efterfråganefterfrågan:. När priset på varan ökar leder det till minskad efterfråganefterfrågan: och tvärtom ökar efterfråganefterfrågan: på varan när priset minskar. EfterfråganEfterfrågan: på normala varorvaror: förväntas även öka när inkomsten ökar. Beroende på hur mycket konsumtionen av den normala varan ökar kan man göra två ytterligare kategoriseringar:

• Nödvändighetsvaror är varorvaror: som exempelvis bröd eller mjölk. Konsumtionen av dem ökar när inkomsten stiger men inte så drastiskt. Detta är varorvaror: som konsumeras i princip oavsett inkomstnivå och är därför inte så känsliga för förändringar. De är med andra ord oelastiska. Läs mer om elasticitet här .
• Lyxvaror är varorvaror: som ökar i efterfråganefterfrågan: när inkomsten stiger men som annars inte konsumeras när inkomsten är för låg. Konsumenten unnar sig dyrare mat, finare märken på kläder eller häftigare bilar. Denna kategori är mer känslig för förändringar i inkomstinkomst: och pris och kan därför sägas ha en högre elasticitetelasticitet:.

Inferiora varor är varorvaror: som tvärtom minskar i efterfråganefterfrågan: när konsumenten har tillgång till mer pengarpengar:. Exempelvis skulle dessa varorvaror: kunna konsumeras för att de är billiga men bytas ut när konsumenten har mer pengarpengar:. Denna grupp skulle kunna utgöras av konserver eller snabbnudlar. Detta konsumtionsbeteende kan ses som ett undantag från den nationalekonomiska intuitionen kring utbudutbud: och efterfråganefterfrågan:. Andra exempel på detta konsumtionsbeteende och att varorna klassas som inferiora är:

• Prispremie som kan appliceras på lyxvaror som konsumeras just därför att de är dyra. Detta skulle kunna gälla vissa märkesprodukter eller andra lyxvaror där producenten signalerar kvaliteten genom att höja priset på varan vilket gör konsumenterna mer benägna att välja varan.
• Giffen-varor, vars existens är omdiskuterad bland nationalekonomer. Giffenvaran är en nödvändighetsvara som ökar i efterfråganefterfrågan: när priset på den stiger. Namnet Giffen kommer från en brittisk ekonom som studerade fenomenet som uppstod mellan varorna potatis och kött i Irland under potatispesten. Under potatispesten steg priset på potatis. Eftersom folk blev relativt fattigare och kött fortfarande var dyrare än potatis ökade konsumtionen av potatis och konsumtionen av kött minskade. Detta trots att potatis blivit relativt dyrare och kött relativt billigare i förhållande till varandra.

Komplement och substitut

VarorVaror: påverkar även varandra och har olika effekt beroende på relationen dem har sinsemellan. Om korv blir billigare skulle detta exempelvis kunna öka konsumtionen av korvbröd. Detta eftersom korv och korvbröd är komplementvaror som ofta konsumeras tillsammans. I motsatts till detta kan varorvaror: även vara varandras substitut. Om smör blir billigare kan detta orsaka en minskad efterfråganefterfrågan: på margarin. Det låga priset på smör gör att folk har råd att konsumera det i större utsträckning och väljer då bort substitutet margarin.

Graferna illustrerar konsumentens val när nyttofunktionen och budgetlinjen skär varandra. Budgetlinjen visar vad konsumenten har råd till och nyttofunktionen visar hur konsumenten prioriterar mellan varorna. Ur det vänsta diagrammet kan man utläsa att konsumenten inte får mer nytta av mer korv utan att även öka mängden korvbröd. I det högra diagrammet ser konsumenten smör och margarin som substitut och kommer endast köpa den vara som ger högst nytta - i detta fallet smör eftersom det är i den punkt som linjerna skär varandra.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.