Konkurrens

Senast uppdaterad: 2023-08-17

Vilka olika typer av konkurrenskonkurrens: består marknaden av? I nationalekonomisk teori brukar man skilja mellan perfekt konkurrenskonkurrens: och monopolitisk konkurrenskonkurrens:. Perfekt konkurrenskonkurrens: präglas av att många producenter att tävlar mot varandra och således pressar ner priserna. Monopolistisk konkurrenskonkurrens: innebär att producenten särskiljer sin produkt och kan därför ta mer betalt eftersom producenten har mer makt inom den aktuella marknaden. Här kan du läsa mer om fri marknad, oligopol och monopol.

KonkurrensKonkurrens: kan beskrivas som en tävling mellan företagföretag: för att vinna konsumenter genom att erbjuda exempelvis bäst kvalitet, störst utbudutbud: eller lägst pris. Konkurrensen leder därför ofta till sänkta priser, snabbare utveckling och effektivare användning av resurser. Hög konkurrenskonkurrens: har många fördelar, framför allt för konsumenter, men är inte alltid möjlig eller önskvärd. Vissa marknader är för kostsamma för att mer än en aktör ska kunna etablera sig. Andra marknader präglas av andra mål än priser och effektiviteteffektivitet:. Ibland kan marknadsmisslyckanden skapa problem för effektiviteten.

Perfekt konkurrens är ett nationalekonomiskt utgångsläge, det vill säga en teoretisk grund för analyser. En marknadmarknad: som präglas av perfekt konkurrenskonkurrens: kännetecknas ofta av många säljare och köpare som dessutom besitter fullstädning information. Marknaden har låga inträdesbarriärer och pressade priser. På en marknadmarknad: med perfekt konkurrenskonkurrens: råder även avsaknad av stordriftsfördelarstordriftsfördelar:, transaktionskostnadertransaktionskostnader: och marknadsmisslyckanden. För att förstå fri konkurrenskonkurrens: kan man föreställa sig ett torg med försäljare där alla säljer identiska varorvaror:. Eftersom det inte finns någon skillnad i kvalitet mellan varorna och inte heller några andra faktorer som urskiljer försäljarna från varandra, kommer konsumenten att välja att köpa av den försäljare som erbjuder lägst pris. I teorin kommer därför priset på en marknadmarknad: med fri konkurrenskonkurrens: vara lika med marginalkostnaden, alltså kostnaden för producenten att tillverka ytterligare en vara. Producenten har således ingen makt över prissättningen utan får finna sig i hur marknaden värderar varan. Dessa fiktiva omständigheter erbjuder nationalekonomer ett teoretiskt utgångsläge som är enkelt att räkna på.

Monopolistisk konkurrens innebär att företagföretag: har mer makt över prissättningen. Detta eftersom företaget har etablerat ett varumärke som konsumenterna kan tänka sig betala mer för. I verkligheten uppfylls sällan de förutsättningar som måste råda för att en marknadmarknad: ska ha perfekt konkurrenskonkurrens:. Därför måste man ta hänsyn till bland annat marknadsmisslyckanden, stordriftsfördelarstordriftsfördelar: och transaktionskostnadertransaktionskostnader:. FöretagFöretag: gör dessutom allt de kan för att sticka ut. På så sätt skapas skillnader mellan varorvaror: som i grunden är identiska. På torget med försäljare kan man i stället föreställa sig att ett företagföretag: har en fin logga, en annan har förpackat varan på ett kreativt sätt, en tredje är väldigt högljudd och en fjärde har startat med internetförsäljning för att bli mer lättillgänglig för konsumenterna. FöretagFöretag: som lyckas med sin marknadsföring och särskiljer sig från mängden kan konkurrera med monopolistisk konkurrenskonkurrens:. De får större inflytande över marknaden och kan ta mer betalt för sina produkter.

För att vinstmaximera ska producenten maximera sina intäkter och minimera sina kostnader. Producenten gör detta genom att sälja den kvantitet där marginalintäkten är lika med marginalkostnaden. (Om marginalkostnaden>marginalintäkten förlorar producenten på att sälja yttreligare en vara. Om marginalkostnaden<marginalintäkten tjänar producenten på att säja ytterligare en vara). På en mPå en m:arknad med perfekt konkrfekt konk:urrens styr konsumenterna över priset och marginalintäkten blir därför lika med efterfrågefunktionen. Under monopolistisk konkstisk konk:urrens har istället producenten makt över prissättningen och marginalintäkten är således inte samma som eftera som efter:frågan. Producenten väljer fortfarande att sälja den kvantitet där marginalintäkten är lika med marginalkostnad men som grafen visar är konsumenterna villiga att betala mer än marginalkostnaden för utbjuden kvantitet.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.