Nyttomaximering
Senast uppdaterad: 2023-08-17
Hur fungerar nyttomaximering? För att teoretiskt sett förstå hur en konsument gör det optimala valet, nyttjas i många fall indifferenskurva och budgetrestriktion inom nationalekonomi. En indifferenskurva visar vilken preferens en konsument har mellan två varor, och budgetrestriktionen visar helt enkelt budgeten för konsumenten.
En rationell person väljer alltid den kombinationen av två varorvaror: där personens nytta kan maximeras. Ett simpelt exempel kan vara att om en konsument värderar ett äpple och en banan lika mycket och bananen kostar 1 krona mer än äpplet, kommer konsumenten alltid enbart konsumera äpple. Dock är detta inte alltid fallet. En konsument värderar ofta två olika varorvaror: olika mycket, därför får de olika tillfredställelse, alltså nytta, från de olika varorna. Denna tillfredställelse minskar också ofta med mängden eller kvantiteten av varan de konsumerar, det kallas för avtagande marginalnytta . Vid varje nivå av nytta finns det en så kallad indifferenskurva, som visar varje möjlig kombination av två varorvaror: där denna nivå nås. På en graf visas det som att ju längre från origo en indifferenskurva ligger, desto högre nyttonivå är det. Det beror på antagandet att mer alltid är bättre, ju mer man konsumerar desto mer tillfredsställd blir man. Indifferenskurvor korsar inte heller varandra, det skulle nämligen innebära att samma kombination av två varorvaror: skulle ge två olika nyttor.
Varje konsument har också en individuell budgetbudget: för konsumtion, i teorin antar vi att hela budgeten kommer spenderas. Vi utesluter alltså möjligheten att spara i detta fall, då sparandet kan ses mer som uppskjuten konsumtion. Detta beror också på antagandet att mer alltid är bättre än mindre för den rationella konsumenten. Om den tidigare konsumenten har en budgetbudget: på 10 kronor, kommer den alltså konsumera 10 äpplen om äpplen kostar 1 krona per styck. Vid varje budgetbudget: finns det en så kallad budgetrestriktion som visar varje möjlig kombination vid denna budgetbudget:. Likt indifferenskurvan, ju längre ifrån origo en budgetrestriktion ligger, desto större är summan som är tillsatt i budgeten.
Den optimala konsumtionen mellan två varorvaror: blir därmed en konsumtionskorg som maximerar konsumentens nytta givet dennas budgetbudget:. Alltså, punkten där budgetrestriktionen och indifferenskurvan träffar varandra. Detta syns i diagrammet och kallas för ”det optimala valet”.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.