Hushållens skulder - internationellt

Senast uppdaterad: 2023-11-08

Hushållens skulder har stigit kraftigt i många länder de senaste decennierna. Som andel av BNP uppmättes hushållen i Sveriges skulder till cirka 91 procent under år 2022. Högst i Europa var de i Nederländerna där skulderna uppmättes till cirka 96 procent av BNP.

Skulderna för de svenska hushållen har ökat från cirka 44 procent av BNPBNP: under 1995 till att nu vara runt 91 procent. Samma utveckling går att se i flera andra nordiska länder där exempelvis de finländska hushållen gått från en belåning på cirka 37 procent av BNPBNP: till 75 procent under år 2022. Ytterligare en trendtrend: som går att se i flera länder är att hushållens skulder nådde sin topp under finanskrisen 2008 men att den sedan dess sjunkit tillbaka. I Danmark uppmättes de exempelvis till nästan 150 procent av BNPBNP: 2009, sedan dess har belåningen sjunkit till 105 procent av BNPBNP:. Samma utveckling skedde även i Spanien samt de baltiska länderna.

När man pratar om hushållens skulder i olika länder så är det även relevant att undersöka hur deras tillgångar ser ut. Som andel av BNPBNP: har hushållen i Nederländerna, Danmark samt Sverige de största tillgångarna. I Sveriges fall uppmättes hushållens tillgångar till cirka 307 procent av BNPBNP: vilket är stor skillnad mot botten av listan där exempelvis de rumänska hushållens tillgångar uppmättes till knappt 75 procent.

Tillgångar kan bestå av olika saker såsom försäkringar, pensioner men också av valutavaluta: och värdepapper. ValutaValuta: och inlåninginlåning: utgör cirka en tredjedel av hushållens tillgångar i EUEU:.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.