Metanutsläpp per capita - internationellt
Senast uppdaterad: 2023-12-29
Sverige har låga utsläpp av metan per capita jämfört med andra länder. De länder med högst utsläpp per capita har mellan 6 och 40 gånger så höga utsläpp som Sverige. Till skillnad från Sverige har deras länder ofta en ekonomi som producerar och/eller är beroende av fossila bränslen. Vid jämförelse med övriga Europa har Sverige likande utsläppsnivåer.
Generellt har länder med utvecklade ekonomier minskat sina utsläpp av metanmetan: per capitaper capita: medan utvecklingsländer har ökat dem. I Sverige har metanutsläppen per capitaper capita: minskat kontinuerligt från 1990 till 2020. För Europa och världen totalt har metangasutsläppen per capitaper capita: också uppvisat en minskning under perioden.
Effekter av metanutsläpp på klimatet
Utsläpp av metanmetan: bidrar till att förstärka växthuseffektenväxthuseffekten:. Metans effekt på klimatet är mångfaldigt starkare än koldioxidens, men den finns inte lika länge i atmosfären.
Högre globala temperaturer kan öka metanproduktionen i mark- och vattensystem. I marksystem, som våtmarker och permafrostområden, kan uppvärmningen leda till att mer metanmetan: frigörs, vilket ytterligare förstärker växthuseffektenväxthuseffekten:. Liknande processer sker i vattensystem, där ökade temperaturer kan öka metanfrigörelsen från sjöbottnar och havsbotten, speciellt i områden rika på metanhydrater.
Effekter av metanutsläpp på miljön
MetanMetan: har ingen direkt påverkan på luftkvaliteten som andra gaser, men dess indirekta effekter på klimatet kan leda till stora miljökonsekvenser. I marksystem kan ökad metanproduktion påverka ekosystemets dynamik, särskilt i känsliga områden som våtmarker och tundra, och påverka den biologiska mångfalden negativt.
I vattensystemen ger metanfrigörelsen liknande problem. Ökade metanhalter i vatten kan störa marina ekosystem och bidra till havens försurning. Denna försurning påverkar marint liv, inklusive korallrev och fiskpopulationer, och kan leda till omfattande ekologiska förändringar.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.