Metanutsläpp - internationellt

Senast uppdaterad: 2023-12-29

Under år 2020 var metanutsläppen 8 429 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De största utsläppen kommer från Kina, USA, Indien och Ryssland. Totalt utgör de nästan 40 procent av alla utsläpp. Sedan 1990 har de globala utsläppen av metan ökat.

Kina och USA står tillsammans för nästan en fjärdedel av de globala utsläppen, med 14,1 procent respektive 8,9 procent. Indien och Ryssland följer efter med 8,3 och 7,3 procent.

Globlat har metangasutsläpp mellan 1990 och 2020. Denna trendtrend: kan kopplas till faktorer som ekonomisk tillväxttillväxt: och industrialisering av flera utvecklingsländer. Vissa länder, inklusive Sverige och Danmark, har visat en stabilisering eller minskning av sina utsläpp.

Effekter av metanutsläpp på klimatet

Utsläpp av metanmetan: bidrar till att förstärka växthuseffektenväxthuseffekten:. Metans effekt på klimatet är mångfaldigt starkare än koldioxidens, men den finns inte lika länge i atmosfären.

Högre globala temperaturer kan öka metanproduktionen i mark- och vattensystem. I marksystem, som våtmarker och permafrostområden, kan uppvärmningen leda till att mer metanmetan: frigörs, vilket ytterligare förstärker växthuseffektenväxthuseffekten:. Liknande processer sker i vattensystem, där ökade temperaturer kan öka metanfrigörelsen från sjöbottnar och havsbotten, speciellt i områden rika på metanhydrater.

Effekter av metanutsläpp på miljön

MetanMetan: har ingen direkt påverkan på luftkvaliteten som andra gaser, men dess indirekta effekter på klimatet kan leda till stora miljökonsekvenser. I marksystem kan ökad metanproduktion påverka ekosystemets dynamik, särskilt i känsliga områden som våtmarker och tundra, och påverka den biologiska mångfalden negativt.

I vattensystemen ger metanfrigörelsen liknande problem. Ökade metanhalter i vatten kan störa marina ekosystem och bidra till havens försurning. Denna försurning påverkar marint liv, inklusive korallrev och fiskpopulationer, och kan leda till omfattande ekologiska förändringar.

Senast uppdaterad: 2023-12-29

av Jacob Öljemark

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Klimat och miljö

Koldioxidutsläpp per capita - internationellt

Sverige har låga utsläpp av koldioxid per capita jämfört med andra länder. De länder med högst utsläpp per capita har mellan 2 och 10 gånger så höga utsläpp som Sverige. Till skillnad från Sverige har deras länder ofta en ekonomi som producerar och/eller är beroende av fossila bränslen.

11/3 2024

Koldioxidutsläpp - internationellt

Under år 2022 var koldioxidutsläppen 37 150 miljoner ton. De största utsläppen kommer från Kina, USA och Indien. Totalt utgör de mer än 50 procent av alla utsläpp. Sedan 1990 har de globala utsläppen av koldioxid ökat.

11/3 2024

Koldioxidutsläpp

Sveriges koldioxidutsläpp var år 2022 36 216 kiloton. Över tre fjärdedelar kom från industri och inrikes transporter. Sedan 1990 har Sveriges utsläpp av koldioxid fallit med cirka 40 procent.

11/3 2024

Global uppvärmning

Global uppvärmninng är en gradvis temperaturökning på jorden. Den globala uppvärmningen är den mest avgörande miljöfrågan. Sedan förindustriell tid har medeltemperaturen ökat med cirka 0,9 °C.

25/1 2024

Växthusgaser

Under år 2022 släppte Sverige ut 45 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sveriges relativt låga utsläpp beror främst på nästan helt fossilfri elproduktion, där vatten-, kärn-, vindkraft och biobränslen har en avgörande roll.

23/1 2024

Hållbar handel

Sedan år 1990 har Sveriges varu- och tjänsteexport som andel av BNP ökat med 95 procent. Samtidigt har Sveriges koldioxidintensitet fallit med 66 procent. Handel kan leda till effektivare resursutnyttjande och minskad klimat- och miljöpåverkan.

10/1 2024

Vad är växthusgaser?

Växthusgaser är ett samlingsord för de gaser som bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Växthuseffekten är den värme som atmosfären förser jorden med. De fyra växthusgasutsläppen som bidrar mest till växthuseffekten är koldioxid, metan, dikväveoxid och F-gaser.

2/1 2024

Växthusgaser per capita - internationellt

Sverige har relativt låga utsläpp av växthusgaser per capita jämfört med andra jämförbara länder. En avgörande orsak är att elproduktionen i Sverige utgår från fossilfri kraftproduktion. Dessutom har det svenska energisystemet börjat frångå fossila bränslen.

2/1 2024

Dikväveoxidutsläpp - internationellt

Under år 2020 var dikväveoxidutsläppen 3 127 ton miljoner koldioxidekvivalenter. De största utsläppen kommer från Kina, Indien, USA och Brasilien. Totalt utgör de drygt 40 procent av alla utsläpp. Sedan 1990 har de globala utsläppen av dikväveoxid ökat.

2/1 2024

Koldioxidutsläpp från konsumtion - internationellt

Konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp visar hur stora utsläpp som genereras av den totala konsumtionen i ett land, inklusive import. Sverige placerar sig under EU-genomsnittet och har även lägre utsläpp i jämförelse med grannländerna, som alla ligger över EU-genomsnittet.

2/1 2024

Carbon Capture and Storage (CCS)

Carbon Capture and Storage (CCS) är en teknik som syftar till att minska koldioxidutsläppen i atmosfären. Genom att fånga upp koldioxid vid källan, exempelvis kraftverk, och sedan lagra den underjordiskt, bidrar CCS till att dämpa klimatförändringarna.

2/1 2024

Allt innehåll från "Klimat och miljö"