Dikväveoxidutsläpp

Senast uppdaterad: 2024-01-02

Sveriges dikväveoxidutsläpp var år 2022 3 655 kt koldioxidekvivalenter. Drygt tre fjärdedelar kom från jordbruket. Sedan 1990 har Sveriges utsläpp av dikväveoxid fallit med 24 procent. Den största minskningen kommer från industrin som fallit med 80 procent.

Effekter av dikväveoxidutsläpp på klimatet

DikväveoxidDikväveoxid: (N2O), mer känt som lustgas, bidrar till klimatförändringar genom att förstärka växthuseffektenväxthuseffekten:. Även om den är mindre omskriven än koldioxidkoldioxid: (CO2), har N2O en global uppvärmningspotential som är flerfaldigt starkare än CO2 på en 100-års skala. DikväveoxidDikväveoxid: är också en långlivad gas i atmosfären, vilket innebär att dess värmefångande effekter kvarstår under långa perioder.

En ökad koncentration av dikväveoxiddikväveoxid: i atmosfären kan även förstärka uppvärmningen av jordytan, vilket i sin tur påverkar klimatsystemet. Dessutom bidrar N2O till nedbrytningen av ozonozon: i stratosfären, vilket är avgörande för att skydda jorden från skadlig ultraviolett strålning.

Effekter av dikväveoxidutsläpp på miljön

På miljöfronten har dikväveoxidutsläpp en rad indirekta effekter. De bidrar till försurningen av ekosystem genom nederbörd, vilket kan påverka vattenkvaliteten och leda till övergödningövergödning: av vattenmiljöer. Detta fenomen, känt som eutrofieringeutrofiering:, leder till ökad algblomning som kan orsaka syrebrist och negativt påverka vattenlevande organismer.

På land kan ökade N2O-nivåer från jordbruk och andra källor påverka markens näringscykler och därmed ekosystemens hälsa och biologiska mångfald. Genom att påverka jordens kvävecykel kan dikväveoxidutsläpp även förändra växtsamhällen och minska markens produktivitetproduktivitet:.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.