Dikväveoxidutsläpp per capita - internationellt

Senast uppdaterad: 2024-01-02

Sverige har normala utsläpp av dikväveoxid per capita jämfört med andra länder. De länder med högst utsläpp per capita har mellan 2 och 7 gånger så höga utsläpp som Sverige. Vid jämförelse med övriga Europa har Sverige något högre utsläppsnivåer.

Globalt har per capitaper capita:-utsläppen ökat något sedan år 1990. De genomsnittliga per capitaper capita:-utsläppen föll från 0,45 ton koldioxidekvivalenterkoldioxidekvivalenter: 1990 till 0,4 2020. De finns stora skillander mellan länders utsläpp per capitaper capita:. Länder med intensivt jordbruk, särskilt de som använder stora mängder kvävebaserade gödselmedel, kan ha högre utsläpp av dikväveoxiddikväveoxid:. Dessa gödselmedel bryts ner av mikroorganismer i marken och kan resultera i ökade utsläpp av dikväveoxiddikväveoxid:. Även länder ekonomiska struktur påverkar utsläppen. Ekonomier som är starkt baserade på jordbruk eller har betydande industriella processer där dikväveoxiddikväveoxid: genereras som en biprodukt kan visa högre utsläppsnivåer per capitaper capita:.

Effekter av dikväveoxidutsläpp på klimatet

DikväveoxidDikväveoxid: (N2O), mer känt som lustgas, bidrar till klimatförändringar genom att förstärka växthuseffektenväxthuseffekten:. Även om den är mindre omskriven än koldioxidkoldioxid: (CO2), har N2O en global uppvärmningspotential som är flerfaldigt starkare än CO2 på en 100-års skala. DikväveoxidDikväveoxid: är också en långlivad gas i atmosfären, vilket innebär att dess värmefångande effekter kvarstår under långa perioder.

En ökad koncentration av dikväveoxiddikväveoxid: i atmosfären kan även förstärka uppvärmningen av jordytan, vilket i sin tur påverkar klimatsystemet. Dessutom bidrar N2O till nedbrytningen av ozonozon: i stratosfären, vilket är avgörande för att skydda jorden från skadlig ultraviolett strålning.

Effekter av dikväveoxidutsläpp på miljön

På miljöfronten har dikväveoxidutsläpp en rad indirekta effekter. De bidrar till försurningen av ekosystem genom nederbörd, vilket kan påverka vattenkvaliteten och leda till övergödningövergödning: av vattenmiljöer. Detta fenomen, känt som eutrofieringeutrofiering:, leder till ökad algblomning som kan orsaka syrebrist och negativt påverka vattenlevande organismer.

På land kan ökade N2O-nivåer från jordbruk och andra källor påverka markens näringscykler och därmed ekosystemens hälsa och biologiska mångfald. Genom att påverka jordens kvävecykel kan dikväveoxidutsläpp även förändra växtsamhällen och minska markens produktivitetproduktivitet:.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.