Statliga investeringar i miljörelaterad FoU

Senast uppdaterad: 2023-12-29

År 2020 var Sveriges miljörelaterade investeringar i forskning och utveckling (FoU) som andel av totala FoU-budget 2,31 procent. Genom att investera i ny teknik och innovationer kan hållbara lösningar på klimatproblem hittas. Dessa investeringar främjar inte bara en renare miljö utan även ekonomisk tillväxt och social välfärd.

Miljörelaterade investeringar i FoUFoU: är en del av det globala arbetet med att främja hållbarhet. Dessa investeringar riktar sig mot att utveckla nya teknologier och lösningar som kan minska miljöpåverkan och främja en mer hållbar användning av naturresurser. Genom innovationinnovation: inom områden som förnybar energienergi:, energieffektivitet, vattenrening och hållbar jordbruksteknik.

Miljörelaterad FoUFoU: kan bidra till genomgripande förändringar i hur samhällen använder och interagerar med miljön. Till exempel, utveckling av kostnadseffektiva solpaneler och vindturbiner har lett till en ökning av användningen av förnybar energienergi:, vilket minskar beroendet av fossila bränslenfossila bränslen: och därmed utsläppen av växthusgaserväxthusgaser:. På liknande sätt kan innovationer inom vattenreningsmetoder bidra till att lösa den globala vattenkrisen, medan framsteg inom hållbar jordbruksteknik kan öka livsmedelsproduktionen utan att skada miljön.

En annan aspekt av miljörelaterad FoUFoU: är dess inverkan på ekonomisk tillväxttillväxt: och skapandet av nya marknader. FöretagFöretag: som investerar i miljövänliga teknologier kan dra nytta av ökad efterfråganefterfrågan: på hållbara produkter och tjänstertjänster:. Dessutom kan sådana investeringar leda till skapandet av nya arbetstillfällen inom forskning, utveckling och tillverkning av miljöteknik.

Miljörelaterad FoUFoU: möter utmaningar såsom finansieringsbegränsningar och behovet av långsiktiga investeringar innan konkreta resultatresultat: uppnås. Det förutsätter en kombination av offentlig och privat finansiering för att stödja dessa initiativ, samt politiska ramar som underlättar innovationinnovation: inom miljöteknik.

Senast uppdaterad: 2023-12-29

av Jacob Öljemark

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Klimat och miljö

Koldioxidutsläpp per capita - internationellt

Sverige har låga utsläpp av koldioxid per capita jämfört med andra länder. De länder med högst utsläpp per capita har mellan 2 och 10 gånger så höga utsläpp som Sverige. Till skillnad från Sverige har deras länder ofta en ekonomi som producerar och/eller är beroende av fossila bränslen.

11/3 2024

Koldioxidutsläpp - internationellt

Under år 2022 var koldioxidutsläppen 37 150 miljoner ton. De största utsläppen kommer från Kina, USA och Indien. Totalt utgör de mer än 50 procent av alla utsläpp. Sedan 1990 har de globala utsläppen av koldioxid ökat.

11/3 2024

Koldioxidutsläpp

Sveriges koldioxidutsläpp var år 2022 36 216 kiloton. Över tre fjärdedelar kom från industri och inrikes transporter. Sedan 1990 har Sveriges utsläpp av koldioxid fallit med cirka 40 procent.

11/3 2024

Global uppvärmning

Global uppvärmninng är en gradvis temperaturökning på jorden. Den globala uppvärmningen är den mest avgörande miljöfrågan. Sedan förindustriell tid har medeltemperaturen ökat med cirka 0,9 °C.

25/1 2024

Växthusgaser

Under år 2022 släppte Sverige ut 45 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sveriges relativt låga utsläpp beror främst på nästan helt fossilfri elproduktion, där vatten-, kärn-, vindkraft och biobränslen har en avgörande roll.

23/1 2024

Hållbar handel

Sedan år 1990 har Sveriges varu- och tjänsteexport som andel av BNP ökat med 95 procent. Samtidigt har Sveriges koldioxidintensitet fallit med 66 procent. Handel kan leda till effektivare resursutnyttjande och minskad klimat- och miljöpåverkan.

10/1 2024

Vad är växthusgaser?

Växthusgaser är ett samlingsord för de gaser som bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Växthuseffekten är den värme som atmosfären förser jorden med. De fyra växthusgasutsläppen som bidrar mest till växthuseffekten är koldioxid, metan, dikväveoxid och F-gaser.

2/1 2024

Växthusgaser per capita - internationellt

Sverige har relativt låga utsläpp av växthusgaser per capita jämfört med andra jämförbara länder. En avgörande orsak är att elproduktionen i Sverige utgår från fossilfri kraftproduktion. Dessutom har det svenska energisystemet börjat frångå fossila bränslen.

2/1 2024

Dikväveoxidutsläpp - internationellt

Under år 2020 var dikväveoxidutsläppen 3 127 ton miljoner koldioxidekvivalenter. De största utsläppen kommer från Kina, Indien, USA och Brasilien. Totalt utgör de drygt 40 procent av alla utsläpp. Sedan 1990 har de globala utsläppen av dikväveoxid ökat.

2/1 2024

Koldioxidutsläpp från konsumtion - internationellt

Konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp visar hur stora utsläpp som genereras av den totala konsumtionen i ett land, inklusive import. Sverige placerar sig under EU-genomsnittet och har även lägre utsläpp i jämförelse med grannländerna, som alla ligger över EU-genomsnittet.

2/1 2024

Carbon Capture and Storage (CCS)

Carbon Capture and Storage (CCS) är en teknik som syftar till att minska koldioxidutsläppen i atmosfären. Genom att fånga upp koldioxid vid källan, exempelvis kraftverk, och sedan lagra den underjordiskt, bidrar CCS till att dämpa klimatförändringarna.

2/1 2024

Allt innehåll från "Klimat och miljö"