EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

Senast uppdaterad: 2024-01-26

Sverige har en självständig utrikespolitik men har genom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) ett nära samarbete med övriga EU:s medlemsländer. Under 2021 spenderade Sverige 1,2 procent av BNP på försvarsutgifter, genomsnittet för EU var 1,3 procent.

EUEU: har varken har ett eget försvar eller egna militära resurser. EUEU:-ländernas totala försvarutgifter uppgick däremot till 180 miljarder år 2021. Mätt som andel av BNPBNP: var Grekland och Lettland de länder som avsatte mest medel till försvaret år 2021, medan Island och Irland avsatte minst.

Utrikes- och säkerhetspolitik inrättades i EUEU::s fördrag år 1993 och utvidgades därefter i samband med Lissabonfördraget år 2009. EUEU: fick då ställning som juridisk person och instiftade samtidigt en ny institution - utrikestjänsten - med en gemensam representant för EUEU::s utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Posten kallas också utrikesrepresentanten eller EUEU::s utrikesminister. GuspGusp: utvidgades också till att även inkludera en gemensam säkerhets- och försvarspolitik (GFSP) vilken möjliggör för EUEU: att sätta in civila och militära uppdrag och insatser, exempelvis konfliktförebyggande- och fredsbevarande insatser. Till skillnad från andra politikområden i EUEU: behöver gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som huvudregel fattas i enghet. Varje enskilt land har alltså vetorätt.

Vad betyder samarbetet för Sverige? Sverige har, liksom alla EUEU:-länder, en självständig utrikespolitik. Sverige är emellertid ett litet land. Genom att EUEU:-länderna samordnar sig i utrikes- och säkerhetspolitik får EUEU::s medlemsländer, däribland Sverige, en tyngre position i internationella disksussioner. Man brukar beskriva det som att EUEU:-länder talar med en gemensam röst. Genom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken kan EUEU::s medlemsländer också få kraftiga

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.